Sverige var först i världen med att trycka sina riksdagsprotokoll. Riksdagen 1786 beslöt alla stånden utom prästeståndet att trycka protokollen, och från 1810 stadgade riksdagsordningen att alla protokoll skulle tryckas. Tidigare hade prästeståndet avstått för man ville inte visa sina inre motsättningar i religionsfrågor. Riksdagsprotokollen från 1600- och 1700-talen var däremot ståndens interna handlingar, som förvarades i varje stånds arkiv i ett handskrivet exemplar. Idag finns dessa handskrifter i riksarkivet. Sedan 1936 svarar riksdagen för att de ges ut i tryckt form.
Utgivningen av de handskrivna protokollen har pågått sedan 1855, då riddarhuset började ge ut ridderskapets och adelns otryckta protokoll. Med utgåvan 1760-1762 del 3 övertog riksdagen även denna utgivning. I dag finns samtliga ridderskapets och adelns samt bondeståndets protokoll i tryckt form, medan borgarståndets protokollsutgåvor sträcker sig fram till 1742-1743. Nu arbetar vi med utgivningen av prästeståndets protokoll från riksdagen 1742-1743. I förteckningen kan du se vilka ståndsprotokoll som finns utgivna idag.
Utgivningen är bokstavstrogen, texterna återges exakt efter bokstaven, så att man säkert vet att man läser precis detsamma som man skulle ha läst om man begett sig till riksarkivet för att läsa de gamla protokollen. Även stavfel och andra fel tas med.
När protokollen skrevs för hand författade notarien ett konceptprotokoll direkt efter dagens sammanträde, som kallas för plenum. Vid nästa plenum lästes det upp för ståndet och rättades. Efter riksdagens slut fick en annan notarie ta bunten med konceptrotokoll och skriva rent dem till renskriften. Här kunde det hända att han skrev av fel, ty det gjorde man även på den tiden.
Vi jämför koncept och renskrift och anger i fotnoter när skillnaderna är av saklig betydelse och om vi rättar renskriften. Dessutom ger vi källhänvisningar till de dokument som nämns i texterna, så att man lätt ska kunna beställa fram dem för vidare forskning. Protokollen kompletteras med bilagor och utförliga person-, sak- och ortregister.
Protokollsutgåvorna kan användas som material för uppsatser och som hjälp för fortsatt forskning. För personhistorisk forskning och hembygdsforskning är utgåvorna ett självklart källmaterial. I alla händelser ger de en spännande läsning som ger en levande inblick i gångna tider. Några exempel från protokollen.
Som komplement till böckerna kan vi nu erbjuda de senaste tre protokollsutgåvorna, inklusive förteckning över handlingar, på diskett i ASCII-format, för fri textsökning på dator. Om intresse finns kan även äldre utgåvor överföras till ASCII-text. Andra framtida möjligheter är att tillhandahålla materialet som elektroniska böcker på diskett eller CD-ROM, och som textdatabas tillgänglig på Internet. Tycker du att det vore värdefullt att kunna läsa och hämta hem ståndsprotokoll på Internet? Som smakprov kan du redan nu ta fram de första 100 sidorna av Prästeståndets protokoll 1740-1741.
Vi vill gärna att du hör av dig med dina önskemål på Riksdagsbibliotekets e-mail adress (meddelas vecka 16)
Hur Du får veta mer omSveriges riksdag