a/o
Anno 1740 den 5 Decembris instälte sig, efter föregångit anslag, i det wanliga rummet, högwördige herrar biskoparne ifrån Linköpings stift, herr doctor Eric Benzelius, ifrån Westerås stift h:r doctor Andreas Kalsenius, ifrån Lunds stift h:r doctor Henric Benzelius, ifrån Calmare stift h:r doct:r Herman Schröder, och ifrån Gottlands stift h:r doctor Jöran Wallin, med de flere af ven. clero, som till underdånigst följe af Hans Kongl. Maij:ts nådigste befallning, til nu innewarande riksdag sammankommit
Då
1. Skedde begynnelse med psalmen 189, Helga Trefaldighet stat oss bi etc. och wanlig bön.
2. Herr Doctor Eric Alstrin anmälte hörsam och flitig hälsning ifrån högwördigste herr arkibiskopen, med berättelse, at han för sin opasslighet icke förmår denna sessionen biwista, och at der någre af ven. clero comitiali, på honom, hwad talemanskapet widkommer skulle reflectera, de då hellre behagade tänka i det målet på någon annan, som äger ständigare hälsa; wiljandes doch herr arkibiskopen intet undandraga sig at ibland, och när des krafter så kunna tillåta i ståndet wara tilstädes; för öfrigit betygandes sin fägnad öfwer sina älskeliga medbröders ankomst til denna riksdag, jämte önskan, at samtelige efter wäl förrättade ärender med hälsa och sundhet måtte få begifwa sig hemåt igen.
3. Förmälte biskopen h:r doctor Eric Benzelius huruledes likmätigt riksdagsordningen, det nu är nödigt, at de som af ståndet sig församlat och infunnit böra låta antekna sina namn, och aflefwerera sina fullmackter, innan talemanswalet företages, då ock fullmackterne, efter stiftens ordning, af samtelige framlemnades, neml.
Ifrån Upsala stift
1. S. theol. professoren h:r doctor Er. Melander, såsom consistorii och stiftets fullmäcktig.
2. Theol. professoren herr Andreas Winbom, för Ulleråkers, Tierps, Nora-Ed, Danderid, Norunda och Swartsiö contracter. Fullmakten ifrån Swartsiö war ännu ei ankommen.
3. Phil. professoren mag. Pet. Ullén för Boldnäs contract, dock hafwa pastores i Färela och Hodal samma fullmackt ei underskrefwit.
4. Probsten och kyrckoherden i Delsbo, mag:r Canutus Lenaeus, för Delsbo, Hudwikswall, Gefle, Hedesunda och Segersta contracter.
5. Probsten och kyrckoherd. i Börstel, Mag. Ericus Klint för Börstel, Häfwerö, Rimbo, Närtuna, Weddö och Hagunda contracter.
6. Kyrckoherden ifrån Weckholm, mag. Johan Wiman för Waksala, Odensala, Lagunda, Simtuna, Gran, Eneköpings och Lisslena contracter. Fullmackterne ifrån Odensala och Lagunda införwäntes.
Ifrån Stockholms stads consist:m
1. Kyrckoherden wid S. Nicolai församling h:r doctor Ericus Alstrin såsom consistorii praeses.
2. Kyrckoherden wid S. Jacobi och Johannis församl:r, h:r doctor Laur. Arnell.
3. Kyrckoherden wid Ridderholms församl. mag:r Christ. Johan Törning.
Ifrån Linköpings stift
1. Biskopen h:r doctor Eric Benzelius.
2. Domprobsten i Linköping h:r doctor Andreas Rhyzelius är kallad af en division och wäntas hit.
3. Probsten och kyrkoherden i Norköping, mag. David Evensson för Norköpings, Söderköpings, Lösing, Wikbolande och Bergslagen.
4. Probsten och kyrckoherden i Säby, mag:r Bothvid Livin för Wästerstångs division.
5. Probsten och kyrckoherden uti Westerwik mag. Johan Petrelius för Calmare division.
Ifrån Skara stift
1. Lectoren mag. Paulus Themptander, consistorii och stiftets fullmäcktig.
2. Kyrkoherden i Lyrestad mag. Joh. Theod. Hellstadius för Norra och Södra Wassbo, samt Foglåhs och Skiöfde contracter.
3. Probsten och kyrckoherden i Kiälby h:r Jacob Scherping för 3:die classen af Skara stift.
4. Kyrckoherden uti Norunge h:r Lars Kempe för Elfsborgs län.
Ifrån Strengnaes stift
1. S. theol. lector prim. samt probsten och kyrckoherden i Öfwersellö mag. Ericus Lidius, befullmäcktigad af consistorio och stiftet.
2. S. theol. lectorn samt probsten och kyrckoherden wid Aspö Carl Frid. Liungberg, för domprobsteriet samt Jäders, Öfwersela och Södertörns contracter. För Äskilstuna contract wäntas fullmackt.
3. Probsten och kyrckoherden i Kumbla, mag. Johannes Gillnaeus, för Kumbla, Örebro, Edsberg och Glanshammar.
4. Probsten och kyrckoherden i Nyköpings Östra församling, mag. Jacob Serenius, för Nyköpings Östra, Gåsinge och Hölö contracter.
5. Kyrckoherden i Lerbo h:r Olof Strand, för Nyköpings Västra, Floda och Österåkers contracter. Är ännu opasslig, men förwäntes hit.
Ifrån Westerås stift
1. Biskopen h:r doctor Andr. Kalsenius.
2. Probsten och kyrckoherden i Sala mag. Fridericus Anagrius.
3. Probsten och kyrckoherden i Muncktorp, mag. Johan Lind.
4. Kyrckoherden i Grytnäs h:r Matthias Ramzelius.
5. Kyrckoherden i Stora Skedwi mag. Petrus Eckman, samtelige af stiftet befullmäcktigade. Bem:te kyrckoherde mag:r Eckman sades ännu ei wara hit ankommen, utan förwäntas.
Ifrån Wegsiö stift
1. Domprobsten h:r doctor Olaus Osander på consistorii och stiftets wägnar.
2. Probsten och kyrckoherden i Wirestad mag:r Ambrosius Westring, på stiftets wägnar.
3. Kyrckoherden i Fröderyd mag:r Samuel Rogberg likaledes ifrån stiftet.
Ifrån Åbo stift
1. Probsten och kyrckoherden i Tamela församl. h:r Johan Amnell, för hela nedra delen af Åbo stift. Bem:te probst berättade at h:r doctor Bergius af consistorio och stiftet blifwit wald til herredagsman men är siuklig.
2. Probsten i G. Carleby mag:r Carl Gustav Werander, för Österbotten. En fullmackt wäntar han ännu til sig.
Ifrån Lunds stift
1. Biskopen h:r doctor Henric Benzelius.
2. Kyrckoherden i Reslöf och Östra Carleby h:r Suen Fundan, h:r Magnus Gyllich, pastor i Qwiringe och Gryt, och mag:r Jöns Bring, pastor i Ausåhs och Ströfwelsta, å stiftets wägnar.
Ifrån Borgå stift
1. Probsten och kyrckoherden i Helsingfors, mag:r Johannes Fårskåhl, på consistorii Borgoensis och stiftets wägnar.
Ifrån Götheborgs stift
1. Probsten och kyrckoherden i Warbergs stad, h:r Eberhard Dahlberg, å consistorii wägnar och för Halland, Fauråhs, Warbergs, Himble, Halmstads och Årnstads härader, samt Södra Hallands och Laholms contracter.
2. Kyrckoherden i Gällstad h:r Daniel Ödman, för Elfsborgs län, samt Kinds och Marcks contracter.
3. Kyrckoherden i Marstrand, mag:r Jonas Brag, för Wikornas probsterie i Bohus län och Elfsys probsterie. Fullmackt för detta contract wäntes.
Ifrån Calmare stift
1. Biskopen h:r doctor Herman Schröder.
2. Probsten och kyrckoherden i Ryssby, mag. Georg Montelius, för Norra och Södra Möre, Stranda och Handbörds härader i Calmar, samt Öland.
Ifrån Carlstads stift
1. Probsten och kyrckoherden mag. Christopher Risell, på consistorii och stiftets wägnar.
2. Probsten och kyrckoherden i Wäse härad, mag. Elavus Fryxell, för Ny Eds, Nordmarcks, Söderdals och Giöse, samt Norrdals, Näs, Christinaehamns och Nors contracter.
Ifrån Hernösands stift
1. Kyrckoherden i Torp, mag:r Abraham Bång för Jämteland och Medelpad, samt 2:ne pastorater, Nora och Nordingrå i Ångermanland.
2. Kyrckoherden i Sidensiö h:r Johan Lidin för Ångermanlands Södra contract, item Bota, Nätra och Anundsiö pastorater.
Bem:te kyrckoherde sade sig ock ännu wänta fullmackt ifrån 4 pastorater til.
3. Kyrckoherden i Umeå, mag:r Eric Fluur för Wästerbotn.
Ifrån Gottlands stift
1. Superintendenten h:r doctor Jöran Wallin.
2. Kyrckoherden i Klinte, mag. Olof Canutius, å stiftets wägnar.
4. Probsten ifrån Delsbo mag:r Canutus Lenaeus upläste et des memorial af detta dato, hwaruti han i ödmiukhet påstår, at professorens mag:r Petri Ulléns fullmackt, för 6 pastores i Boldnäs contract, icke måtte för giltig anses, i anseende til åtskillige deruti anförda skäl och omständigheter, synnerl. emedan bem:te probst i sin division erhållit pluraliteten med mera; hwarföre ock kyrckoherden i Färela och Boldnäs contract, mag. Jonas Buller, genom bref til bem:te probst, under d. 13 Novemb., hwilket ock nu uplästes, begärdt at des fullmack[t] få underskrifwa med mera.
Biskopen h:r doctor Eric Benzelius yttrade sig härwid, at man ännu icke lärer wara i stånd at uptaga och afgöra detta mål, innan taleman blifwit, och äfwen de som kunna warda deputerade, at öfwerse fullmackterne, utlåtit sig, huruwida samma fullmackter äro ricktige eller eij.
Probsten mag:r Klint förmente, at göromålet wid fullmackternes öfwerseende allenast wore at tilse om de äro enlige med formulairet i riksdagsordningen.
H:r professor Ullén swarade, det han finner ofwanförmälte probstens mag:r Lenaei memorial begripa i sig twänne mål, det ena rörande ven. consistorium ecclesiasticum i Upsala, det andra honom sielf. Hwad nu det senare beträffar, så berättade h:r professoren, at det war honom offererat at blifwa fullmäcktig, och således har han icke kunnat neka dertil, eller undandraga sig derifrån; begärandes derhos, at få part af bemälte memorial, då honom blef swaradt, som tilförne, at saken denna gången icke lärer kunna företagas och afgöras, af hwilken mening äfwen biskopen h:r doctor Henric Benzelius war, kunnandes ingen taga del i talemanswalet, hwars fullmackt icke förut blifwit för giltig erkänd.
Wid det tilfället nämde h:r doctor Eric Melander, at h:r probsten Lenaeus icke låtit förstå något missnöije öfwer detta ärendet i Upsala, då han hälsade på honom; hade likwäl wäntat det förtroende af honom, som ock saken synes först hos consistorium i Upsala bordt blifwa anmäld.
5. Blefwo, i följe af riksdagsordningen, til fullmackternas insamlande af ståndet deputerade, neml. af Upsala stift theol. professoren h:r doctor Eric Melander, af Lindköpings stift, probsten och kyrckoherden i Norköping mag:r David Evensson, af Westerås stift, probsten och kyrckoherden i Sala, mag. Frid. Anagrius och af Strengnaes stift theol. lectoren samt probsten och kyrckoherden wid Öfwersellö mag:r Ericus Lidius.
Slutel. hemstälte biskopen h:r doctor Eric Benzelius, om icke den omförmälte saken emellan probsten mag:r Lenaeus och h:r professor Ullén, igenom herrar consistoriales ifrån Upsala, som hafwa sig omständigheterna bäst bekanta, kunde slättas; af hwilken mening jämwäl probsten mag:r Serenius war; men bem:te probst Lenaeus begärte at denna angelägenhet måtte i ståndet företagas, och at bemälte herrar consistoriales, som tilförne sutit deröfwer, nu icke måtte derom sententionera.
Den 6 Decembris
1. Justerades protocollet af den 5 Decembris.
2. Biskopen h:r doctor Kalsenius berättade, at biskopen h:r doct. Eric Benzelius för någon åkommen opasslighet skull, icke kan denna sessionen biwista. Samma ursäckt anmältes ock ifrån superintendenten h:r doct. Jöran Wallin.
3. H:r doctor Eric Melander gaf wid handen, det han tillika med the andre herrar deputatis, efter anmodan igenomsedt de inkomna fullmackterne, och befunnit dem samtel. wara enlige med formulairet i riksdagsordningens 9 §; jämwäl at h:r professor Ulléns fullmackt hade sin ricktighet, hwilket ock the andre herrar deputati intygade.
4.H:r professor Ullén upläste dess skriftel. författade swar uppå probstens mag:r Lenaei til ståndet ingifna memorial ang:de huruwida bem:te professor nu må blifwa ansedd för en lagl:n befullmäcktigad riksdagsman, hwaruti han anförer åtskilliga skäl och orsaker til sit förswar, och äfwen til wederläggande af det bem:te probst mag:r Lenaeus anfördt, tagandes synnerl. skäl af riksdagsordningens 7 §, som tydel. dicterar at prästerskapet i hwart probsterie må wälja sin fullmäcktig med mera; hwarjämte han ock muntel. understälte 2:ne ting:
l:mo Om det månde wara skäligit at så raisonera, ang:de honom och hans ämbete, som probsten Lenaeus giordt. Om providencen så welat styra, hade professoren för thetta kunnat antagit sacros ordines och äfwen blifwit pastor, men som providencen så skickat, at han stadnat wid informationswärcket, och någon god tid wid Upsala academie arbetat, dels såsom magister legens, dels såsom adjunctus philosophiae, dels ock såsom professor, och månde wara underbygd med tienliga studier, så skulle det intet wara för honom något encoragement, at så blifwa bemött,
2:do At hans committenter ju äro målsägande, och intet probsten Lenaeus; då bemälte probst begärte få communication af detta professor Ulléns ingifna swar.
H:r professor Ullén och h:r probsten Lenaeus togo afträde, då först h:r doctor Melander gaf til känna, at hwad consistorium ecclesiasticum i Upsala widkommer, så har det ei kunnat härwid sig annorlunda skicka, än som giordt är. Ty utskrifning ang:de h:r prof. Ulléns befullmäcktigande skedde icke förrän wederbörande ifrån Boldnäs contract til consistorium inkommit, med uttryckelig begäran, at få bem:te professor til sin enskilte fullmäcktig, och då stod icke hos consistorium, dem det at förneka, eller dem deras frihet at betaga.
Sedan, efter något discurerande om saken, åtogo sig, på anmodan, biskoparne h:r doctor Hen. Benzelius och h:r doctor Schröder, jämte kyrckoherden mag:r Törning och probsten mag. Livin, at genom tienlige föreställningar söka i wänlighet at componera saken h:r professor Ullén och h:r probsten Lenaeus emellan, til hwilken ända, de ock gingo ut til them, då i medlertid pro och contra om detta ärendet taltes; anförandes i synnerhet h:r probsten Werander exempel, at probsten Forström wid 1731 års riks[dag] war fullmäcktig allenast för 2:ne soknar, neml. Paldamo och Såtkamo, och ingen talte derpå.
Efter någon stund inkommo biskopen h:r doctor Schröder, med de andre herrar deputerade, berättandes, at de med allehanda motiver, sökt förmå h:r probsten Lenaeus til wänlig förening med h:r professor Ullén, men bem:te probst slutel. yttradt sig, det han äntel. åstundar ståndets utlåtande öfwer denna angelägenhet.
Kyrckoherden mag:r Törning berättade, det han, under conferencen med probsten Lenaeus, sagdt, som han ock ännu höll före, neml. at hos consistorium i Upsala icke stod at betaga h:r professor Ulléns committenter deras frihet, eller dem förneka, at kalla den til sin riksdagsfullmäcktig, som de hade bästa förtroendet til.
Probsten mag:r Risell yttrade sig, det riksdagsordningen icke tyckes binda någon, at taga den eller den, utan at sådant är lemnadt til deras frihet, som fullmäcktig wälja.
Härwid erinrades, at h:r professor Ulléns fullmackt också wore underskrefwen af wederbörande comministris i Boldnäs contract, och at i anseende dertil, samt emedan comministri icke äro bundne til någon wiss division, och likwäl äga rätt at hålla fullmäcktig när de så wilja, hwilket ock skedt wid 1731 års riksdag, det icke kunde honom förnekas, at i ståndet såsom en lagl:n befullmäcktigad riksdagsman äga säte och stämma, hwilket af samtel. närwarande bifölls.
H:r doctor Arnell sade, det honom tycktes som wore emellan den 6 och 7 §§ i riksdagsordningen någon dissensus, emedan den 6:te dicterar at uppå riksdagen bör sig infinna en prästman af hwarje 2:ne och 3:ne probsterier, men den 7:de förmår at prästerskapet i hwart probsterie må wälja sin fullmäcktig. Nu kunde detta så tagas at prästerskapet wälja sig en fullmäcktig för 2:ne och 3:ne probsterier eller ock för et probsterie, men det sista finnes icke eller här wara skedt, efter 2:ne pastores i Boldnäs contract ei lemnat sina vota til professor Ullén. Men härtil swarades at den 7:de § månde utföra och widare förklara, hwad den 6:te innehåller, samt at den 6:te gifwer wid handen hwilka skola sig infinna, men den 7, hwilke böra wälja fullmäcktige. Och beträffande det, at 2:ne vota ifrån probsteriet fattas för h:r professor Ullén, så kan det härwid icke göra något hinder, emedan han äger pluraliteten, efter hwilken saken afgöres.
Biskopen h:r doctor Kalsenius frågade altså, om icke samtel:e erkänna h:r professor Ullén för en lagl:n kallad riksdagsman? Hwartil swarades ja; då bemt:e professor inkallades och honom detta kundgiordes, samt at han nu äger i ståndet säte och stämma. Dock utlät sig ståndet föruth, at det framdeles wil i öfwerwägande taga, huru de olägenheter, som wid dylika tilfällen kunna existera, för framtiden bäst måga förekommas.
5. Biskopen h:r doctor Kalsenius hemstälte, om talemanswalet, efter h:r arkibiskopen låtit förstå sig wara så opasslig, at han icke förmår talemanssyslan bestrida, nu skulle företagas; då samtel:e yttrade, at dermed kunde hafwas anstånd til nästkommande måndag.
Den 8 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet hållit den 6 hujus.
2. Instälte sig domprobsten ifrån Lindköping h:r doctor Andreas Rhyzelius försedd med fullmackter ifrån Östanstångs division der i stiftet, då ståndet betygade dess fägnad öfwer bem:te doctors lyckel. ankomst.
3. Biskopen h:r doctor And. Kalsenius ingaf den sedermera ankomna fullmackten ifrån Mora contract och probsten mag. Liungberg fullmackten för Äskilstuna probsterie; jämwäl probsten mag. Lenaeus en fullmackt för honom underskrefwen af pastoribus och comministris i Färela och Hodal, då h:r doct. Melander anmodades at, tillika med de andre herrar deputerade, dessa fullmackter igenomse.
4. Kyrckoherden i Stora Skedwi mag. Pet. Eckman anmälte, det han nu äfwen wore i ståndet ankommen.
5. Probsten mag. Evensson berättade at i borgareståndet nu skal wara antagen til riksdagsman en uppenbar qwäkare, Almquist wid namn, en borgare ifrån Lindköping, hwilken ännu wärckel:n månde stå sub reatu; underställandes huru en sådan, enl:n dess fullmackt, skal kunna ibland annat bewaka wår rena och sanna religions öfning, samt om icke vener. clerus comitialis hos borgareståndet borde gifwa anledning, at han derifrån kunde blifwa excluderad. Härom discurerades sedan åtskilligt, och förmentes, at härwid icke lärer något kunna göras, innan taleman blifwit wald; men på det saksens rätta sammanhang måtte blifwa hwarjom och enom desto bättre kunnig, ty afgaf biskopen h:r doctor Eric Benzelius muntelig berättelse härom, hwilken domprobsten h:r doctor Rhyzelius sedermera skriftel. inlemnade på följande sätt:
Hos oss i Lindköping är en handelsman, Anders Almquist wid namn, som under sistledne riksdag begynte hålla sig ifrån allmänna gudstiensten, och efter hand, ju längre thes mer tadla på henne, och försmäda läroämbetet, hafwandes i sit hus förförda och misstänckta personer, särdeles ifrån Norköping, hwartil ock kom fram på hösten nästl. år conducteuren Strokirck, som ifrån Wästergöthland fölgde grewinnan Stenbock på Stora Biurum til hennes syster enkeöfwerstlieutenanskan Cederberg, tå boendes på säteriet Dala, wid 2 mil ifrån Linköping.
Sedan Almquist några gånger besökt och hördt Strokirck, dölgde han mindre sina irriga och försmädeliga utlåtelser. Domprobsten lät både genom sin comminister cand. Carl M. Ekman /:som är en wälgrundad lärare:/ och sin adjunct flitigt tala med Almquist, och honom til sig kallade, then ena gången efter then andra. Men ehuru enfallig han är i kundskapen, fans han dock ju längre thes enwisare uti the honom bibragte wilfarelserna och försmädelserne emot kyrckogång, läroämbete, Guds ord, sacramenten etc., emedan han hade Strokirck, och fick efter hand andra, som honom styrckte. Omsider tå underwisning, förmaning och warning als intet kunde uträtta, wardt domprobsten inrådd at kalla honom, Almquist, til allmän soknestämma, som för andra orsaker blef hållen med stadsförsamlingen i sistl. Februario, tå domprobsten, efter giord warning för söndring i församl. af nämde Almquistens uptog, tilsporde honom, hwarföre han til mångas bedröfwelse och förargelse en tid gudstiensten och församl:n försummat och öfwergifwit? tå steg han fram til bordet och uti h:r landshöfdingens, herr biskopens och hela församlingens närwaro, öfwerföll domprobsten med högst hånliga ord, förkastade thet offentel. läroämbetet, försmädde sacramentet, och utfor med orden, at alle närwarande blefwo theröf:r högel. bestörte, och månge utbrusto i tårar, såsom thet tå hållne och 8 d:r derefter i hans närwaro justerade protocollet utwisar omständel. Domprobsten som i sit ämbetes förrättning blef så hårdel. och offentel. angrepen, stälte, at han ei skulle sägas wara hämndgirig, thetta sit beskymffande i consistorii händer, som icke borde och kunde annat, än skriftel. anmoda h:r landshöfdingen om, at skaffa laga bot och näpst på sådant groft brott emot wårt stånds privilegier. Herr landshöfdingen gaf ock straxt stadsfiscalen skriftelig befallning, at uptaga emot Almquist thet brottmål, som på allmän sochnestämmo han begådt hade.
Fiscalen giorde ock thet inför rådstugurätten; men Almquist wände sig praeliminariter til kongl. Götha rikes hofrätt, ther han sökte och erhöll communication af consistorii bref til h:r landshöfdingen. När han thet fådt, lade han in emot fiscalen uti rådstugurätten en libell, theruti han än bredare utförde och wille bewisa sina försmädelser och wilfarelser, samt beskyllade fiscalen för felsteg i processen. Fiscalen som tå strax tog afsked, communicerade saken med thess acter, med h:r justitiaecancellairen, hwilken lät altsamman hwila ifrå Aprili in til den 30 Octob., tå han skriftel. stälte til magistraten i Linköping, at thetta såsom et religionsmål uptaga och efter kongl. förordningar med skyndsamhet och laga slut afgöra. Magistraten lät omsider then nuwarande stadsfiscalen Hinsing häraf få part den 20 Nov., tå ock han d. 22 dito skriftel. påstod, at Almquist honom swara skulle. Men som Almquist tå redan war kallad til stadens riksdagsman lät magistraten theröfwer höra samtelige borgerskapet, som påstod theras kallelse skulle stå, och Almquist, fast han war under fiscalisk action, blifwa riksdagsman.
Häruppå förestälte biskopen h:r Eric Benzelius, huru den quaestion behöfwer mognas hos ståndet, om denne Almquist kan begäras at excluderas utur borgareståndet derföre at han är under fiscalisk action.
Kyrckoherden mag. Törning förmente at det allenast kunde hemställas til borgareståndet, huruwida en sådan, som Almquist är, kan der wara skickelig ledamot, i anseende til det riksdagsförordningen af en fullmäcktig kräfwer, at han skal ock låta sig wårda om wår rena evangeliska lära och religion, och at sedan prästeståndet, hwad förberördt är, fådt förnimma om Almquist, så har det för sit samwete skul, icke annat kunnat, än låta borgareståndet sådant weta.
Äntel. stadnade saken derwid denna gången, at probsten mag. Evensson anmodades, det han sig ock nu åtog, at träda til borgareståndet, och låta utkalla stadssecreteraren Poppelman, samt honom föreställa, om han finner a propos, at nu i ståndet omnämna denna angelägenhet med dess omständigheter.
6. Biskopen h:r doctor Eric Benzelius påminte, om icke ven. clerus comitialis enl. den wid förra session giorda utlåtelsen, nu wille låta voteringen til taleman för sig gå? hwartil swarades ja; dock acktades godt och anständigt, at förut genom 2:ne deputatos inhämta h:r arkibiskopens utlåtelse öfwer följande^n& 3:ne frågor: 1) Om ståndet får wänta sig den förmon, at han blifwer en ibland dem, som ståndet får votera på til taleman. 2) Om han icke skulle wilja åtaga sig talemanssyslan, ifall pluraliteten skulle falla på honom. 3) Der han härtil skulle neka, om han då wille sielf votera. Biskopen h:r doct. Kalsenius och h:r professor Winbom åtogo sig, på anmodan, at häröfwer höra h:r arkibiskopen, til hwilken ända de ock nu til honom gingo.
7. Probsten mag. Evensson kom tilbaka, berättandes det han ang:de Almquist talt med secreteraren Poppelman, och at han lofwat som en ärlig man begå den saken; hafwandes probsten berättadt, det ståndet kunde genom acta och probata bewisa, det Almquist wore under fiscalisk action i religionsmål, om så skulle påfordras.
8. Biskopen h:r doctor Eric Benzelius förestälte, om icke någon af ven. clero comitiali skulle wilja sig åtaga, at sammanskrifwa epistolas pastorales, såsom för tiden både nödige och nyttige, och sådant äfwen tilförne skedt wid riksdagarne, uti hwilka wäl angeläget wore, at doctrina de jure majestatis circa sacra, och de conscientia afhandlades, jämwäl de gloria Dei; kunnandes dock aldrig gloria Dei wara finis actionum, derest icke lex Dei är regula.
9. Biskopen h:r doctor Kalsenius och h:r professor Winbom kommo tilbaka, anmälandes hörsamaste och öfwermåttan kärlig hälsning ifrån h:r arkibiskopen, jämte tacksäjelse för den heder honom af ståndet blifwit bewist, derhos berättandes h:r arkibiskopens swar, at som han förmärcker det dödsens sänningebod ju närmare och närmare nalckas honom, och han wil resa til Upsala igen, så kan han icke åtaga sig at blifwa ständig taleman, hwarigenom det andra också förfaller, neml. ang:de voterande på honom at blifwa taleman; och beträffande det 3:die, eller om han skulle wilja afgifwa sit votum wid talemanswalet, så har han derifrån ursäcktadt sig, dock derhos yttradt, at derest Herren Gud skulle hädanefter förunna honom de krafter, at han kunde komma tilbaka igen och förmå wara uppe i ståndet, så wille han gerna göra biträde i de förekommande ärender, när han blifwer anlitter. Ståndet betygade sin condolence öfwer h:r arkibiskopens siukliga tilstånd, önskande at Herren wille styrcka hans krafter.
10. Ståndet skred til omröstande til taleman, och det igenom schedulas, af hwilka, då de öpnades, det befans at biskopen h:r doctor Eric Benzelius erhållit pluraliteten neml. 26, biskopen h:r Andreas Kalsenius 1, och biskopen h:r doctor Herman Schröder 22 vota; då samtelige tilönskade biskopen h:r doctor Eric Benzelius wälsignelse, hälsa och krafter, til talemanssyslans bestridande; hwaremot h:r doctorn och biskopen tackade för det förtroende ståndet betygadt emot honom, försäkrande at arbeta på det, som til Guds hel. namns ära, samt konungens och fäderneslandets bästa, med mera lända kan, afläggandes derpå talemanseden efter det formulair, som riksdagsordningens 10 § föreskrifwer och anträdde derpå praesidis säte.
11. Reverend. praeses förestälte nu så wäl som tilförne, huru det wore nödigt, at få en skickelig notarium secundum wid ståndet, hemställandes hwem man skulle tänka uppå dertil? då notarius wid consistorium Holmense mag:r Jonas Ask dertil föreslogs. Frågades hurudan hand han hade, då h:r doctor Alstrin swarade at han skrifwer tämel. god styl. Frågade widare, om alla woro nögde med honom mag:r Ask, då ingen war som derwid hade något at påminna. Mag:r Ask efterskickades, at upkomma i ståndet; men som af utskickaden, då den igenkommit, berättadt blef, det bem:te mag:r wore utgången, ty blef beslutit det han til i morgon anmodades at i ståndet sig inställa.
12. Föredrogs consistorii Gothoburgensis skrifwelse, under den 26 Nov. nästl. hwaruti biskopen h:r doctor Jacob Benzelius berättar, det han sielf för sin utiråkade opasslighet, icke kan denna riksdagen biwista, hafwandes ock de öfrige af bem:te consistorio haft sina giltiga ursäckter denna gången at andraga, hwarföre begäres at sådant deras uteblifwande måtte benägit ansedt warda. Eljes underställer ock bem:te consistorium ven. consistorii comitialis mogna ompröfwande 2:ne mål.
l:mo Om det icke skulle wara rådeligit och nyttigt, at hos Hans Kongl. Maij:t af ståndet i underdånighet sökes en nådig ändring, uti det som kongl. resolutionen på städernas allmänna beswär af år 1727 § 44 förmår, neml. at prästebarns förmyndare böra af consistorierne, med wederbörande anhörigas samråd utses, så at, så magistraterne i städerne, som häradsrätterne på landet, måtte äfwen tilläggas, at utse desamma, hälst som i annor händelse, detta förorsakar mycket beswär och tidsens utdrägt, med mera, barnomen och deras ringa arf til ansenlig skada.
2:do Om icke consistorium comitiale skulle behaga hos Hans Kongl. Maij:t insinuera å hela ståndets wägnar en gemensam underdånig förfrågning, om icke quantum af den til probstefullmackter wanlige afgiften til charta sigillata och Wadstena krigsmanshus kunde numera regleras, icke efter den til consistorierne år 1699 nådigst försända specification, til följe hwaraf för sådan fullmackt bör i chart. sigill. recognition erläggas 5 dlr s:mt, och til Wadstena krigsmanshus lika mycket; utan efter kongl. förordningen af åren 1732 den 20 Decemb. och 1730 den 23 Sept. som § XI erfordrar allenast 2 procent af et års lön etc.
Desse mål lemnades til des gravamina förekomma.
13. Påminte rev. praeses, at fribrefsböckerne för consistorierne nu wid riksdagen af cancellierådet och öf:rdirecteuren von Schantz begäres och anskaffas hit up i ståndet; då kyrckoherden mag:r Wiman, på anmodan, åtog sig at härom beställa.
14. Kyrckoherden mag:r Jonas Brag berättade, det hade han befallning af sit consistorio at begära förnimma, om några enskilte beswär nu wid riksdagen komma at företagas, at consistorium i tid sådant må kunna få weta, och således föranstalta om deras insändande; då det swarades, at för tidens skul det wore wäl, at sådane denna gången icke företoges, warandes ännu ei resol:n ankommen öfwer de enskilte beswären wid nästl. riksdag.
15. Utnämdes til hälsningens förrättande hos höglofl. ridderskapet och adelen: 1. Biskopen h:r doct. Kalsenius. 2. Doctor Eric Alstrin. 3. H:r profess. Winbom. 4. Doctor Ol. Osander. 5. Probst. mag. Can. Lenaeus. 6. Probsten mag. Ericus Klint. 7. Lect. mag. Paul Themptander. 8. Probsten mag. Eric Lidius. 9. Probsten mag. Frid. Anagrius. 10. Probsten mag. Johan Lind. 11. Kyrckoherden h:r Suen Fundan. 12. Probsten h:r Amnell. 13. Probst. mag:r Joh. Fårskåhl. 14. Probsten h:r Eberh. Dahlberg. 15. Probsten mag:r Georg Montelius. 16. Probsten mag. Christoph. Risell. 17. Kyrck:h. mag. Abrah. Bång. 18. Kyrckoh. mag. Olof Canutius.
16. Til hälsningen hos det lofl. borgareståndet jämte: 1. Biskopen d:r H. Schröder. 2. Doct. Eric Melander. 3. Kyrckoherden mag. Joh. Wiman. 4. Probsten mag. Both. Livin. 5. Probsten h:r Jac. Scherping. 6. Kyrkoh. h:r Ol. Strand. 7. Kyrckoh. h:r Matth. Ramzelius. 8. Probsten mag. Ambr. Westring. 9. Probsten mag. Carl G. Werander. 10. Kyrckoherden h:r Magnus Gyllich. 11. Kyrckoherden h:r Daniel Ödman. 12. Probsten mag. Elavus Fryxell.
17. Til det hederwärda bondeståndet: 1. Superintendenten doct. Jöran Wallin. 2. Domprobsten doct. And. Rhyzelius. 3. Probsten mag. Johannes Petrelius. 4. Kyrckoherden h:r Lars Kempe. 5. Probsten mag. Johannes Gillnaeus. 6. Kyrckoherden mag. Petrus Eckman. 7. Kyrckoherden mag. Sam. Rogberg. 8. Kyrckoherden mag. Jöns Bring. 9. Kyrckoherden mag. Jonas Brag. 10. Kyrckoherden mag. Eric Flur.
Den 9 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet af den 8 hujus.
2. Notarien wid consistorium i Stockholm, mag:r Jonas Ask, som nu berättades wara tilstädes, inkallades, då rev. praeses tilsporde honom, om han wille åtaga sig, at wid denna riksdag förrätta notarii secundi syslan i prästeståndet, så at han är behielpelig wid protocollets förande och besörjer renskrifningen med mera, hwaruppå bem:te mag:r ödmiukel. tackade för den gunst honom härmedelst bewisad blifwit, och utlofwade at beflita sig at härwid göra det biträde, som han kan åstadkomma; hwarjämte beslutit blef at notariieden mutatis mutandis, til näste session skulle afskrifwas, och bägge notarii derunder sina namn sättia.
3. Upl:s Kongl. Maij:ts och riksens ständers faststälte regeringsform af den [2] Maji 1720 ifrån början til slutet.
4. Kyrckoherden i Torp mag:r Abrah. Bång inlemnade fullmackt för sig ifrån consistorium i Hernösand.
Den 10 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet hållit d. 9 hujus.
2. Upl:s det renskrefne edsformulairet för notarierne här wid ståndet af dem bägge underskrifwit och approberades, samt ad acta lades.
3. Rev. praeses berättade det öfwerhofpredikanten doctor Stiernman begärdt at de af prästeståndet som wilja åtaga sig at predika för Deras Kongl. Maij:ter, förut behagade antekna sina namn, på det han wid tilfrågan, må kunna gifwa Deras Maij:ter underrättelse, hwilka hwar sön- el:r högtidsdag efter hwarandra komma at predikan förrätta.
Biskopen h:r doctor Kalsenius sade, det han täncker göra sin underdåniga ursäckt hos Deras Maij:ter til efter helgen, då han ifrån predikans hållande uti kongl. salen ei wil sig undandraga. Eliest blef med sielfwa saken något upskof giordt, utlofwandes ståndets ledamöter, at med första yttra sig, ang:de dagarne, på hwilka de finna lägligit, sig åtaga at predika, hwilket lemnades notarien wid kongl. hofconsistorium mag:r Tillaeus til swar, som ifrån ofwan förmälte öfwerhofpredikant war utskickad härom at få underrättelse.
4. Superintendenten h:r doctor Jöran Wallin upwiste Hans Kongl. Maij:ts nådiga skrifwelse under den 20 Nov. nästl. hwaruti Hans Maij:t förklarar des nådiga wilja wara at bem:te doctor och superintend. håller sig beredd til riksdagspredikans hållande ifall biskopen h:r doctor Henric Benzelius, som til denna syslans förträdande blifwit utsedd, genom opasslighet eller annan oförmodelig händelse, skulle blifwa derifrån hindrad. Härhos yttrade sig ock bem:te superintendent, at som han nu 2:ne resor giordt sig beredd til riksdagspredikningars hållande, så wille han nu sådant låta antekna til protocolls, såsom hwarigenom han förmente sig wid annat tilfälle, der det skulle existera, kunna warda ursäcktad.
5. Upl:s 12 § af regeringsformen och jämwäl 3 § af Hans Maij:ts nådiga förordning under den 27 Feb. 1739 om [ ] i anledning hwaraf, herr praeses förestälte, om man icke borde skrida til omröstning ang:de electores, til det efter framl:e riksrådet Siöstierna lediga wordna riksrådsämbetets besättjande; då ingen hade derwid något at påminna, hwarföre walet företogs, som skedde genom sedlar, af hwilka då de öpnades, det befans at följande erhållit de mästa rösterne neml.
1. Biskopen doctor Andr. Kalsenius
2. Biskopen doctor Herman Schröder
3. Superintend. doctor Jöran Wallin
4. Doctor Eric Alstrin
5. Doctor Eric Melander
6. Doctor Laur. Arnell
7. Doctor Andreas Rhyzelius
8. Kyrckoh. mag. Christ. J. Törning
9. Probsten mag. Canutus Lenaeus
10. Probsten mag. Dav. Evensson
11. Probsten mag. Eric Lidius
12. Probsten mag. Frid. Anagrius
Då dem önskades wälsignelse til denna syslas förrättande.
6. I anledning af 40 § i regeringsformen proponerade rev. praeses om saken ang:de de pastorater, som ännu äro in statu quo, skulle wid denna riksdag uptagas och afgöras, då efter något discurerande pro et contra, öfwerenskommit blef at detta ärendet kunde hwila til en annan gång.
7. Upl:s Hans Kongl. Maij:ts försäkring til Swea rikets ständer gifwen Stockholm den 22 Martii 1720.
8. Likaledes uplästes Kongl. Maij:ts och Sweriges riksens ständers af d. 17 Octob. 1723 riksdagsordning, ifrån begynnelsen til och med den 12 §.
9. H:r doctor Arnell förestälte huru det woro nödigt, at de månge beskickningar genom wisse deputerade uphörde, för de många hinder som uti sakernas afgörande derigenom förorsakas.
10. Kyrckoherden mag:r Johan Wiman anmodades at gifwa riddarehussecreteraren h:r baron von Otter til känna, det prästeståndet nu wore färdigt med electorer til riksrådswalet, samt om wid edsformulairet för herrar electores wore något at påminna. I samma ärende anmodades ock probsten Werander, at träda til det lofl. borgareståndet.
Wid återkomsten berättade mag:r Wiman, det ridderskapet och adelen ännu icke hunnit wälja sina electores utan woro nu sysselsatte dermed, och wille, sedan saken wore sluten, gifwa prästeståndet part deraf, samt at de hade wid edsformulairet något at påminna; och probsten Werander gaf wid handen, at borgareståndet äfwen redan waldt sina electores, samt at det wanl. edsformulairet kommer nu at brukas.
Den 11 Decembris
1. Uplästes och justerades protocollet af den 10 hujus.
2. Anmälte kyrckoherden ifrån Lerbo och Strengnaes stift h:r Olof Strand, det han nu til ståndet ankommit.
3. Berättade rever. praeses det han talat med h:r landtmarskalcken, ang:de beskickningar genom deputerade emellan stånden, at de kunde wid denna riksdag, så mycket möijeligit är, inställas, hwilket han äfwen pröfwadt godt och nyttigt. Likaledes hade ock wid samma tilfälle blifwit talt om edsformulairet för herrar electores til det lediga riksrådsämbetet, då h:r landtmarskalcken yttradt sig, at det förra formulairet äfwen nu kommer at brukas, hwilcket, sedan det ifrån riddarhuscancelliet afhämtadt blifwit, i prästeståndet uplästes, då ingen af h:rr electoribus hade derwid något at påminna, utan aflade deruppå samtel. electores, efter samma formulair sin ed, den notarien för dem stafwade.
4. Ingaf probsten ifrån Sala, mag:r Fr. Anagrius fullmackt ifrån Sala conÐtract, för samtel. ifrån Westerås stift befullmäcktigade.
5. Uplästes riksdagsordningen ifrån den 12 § til slutet, wid hwilket tilfälle ståndet förklarade thess önskan wara, at riksdagen innom den i bem:te förordning utsatte tiden kunde slutas, hwilket rev. praeses, så wida görligit är, wil recommendera wid de sammankomster, som kunna wara emellan talemännen.
6. Förelästes bergmästarens wid Stora Kopparberget, h:r Sam. Troili memorial, hwaruti han anförer, hurusom han af Bergslagen och borgerskapet i Fahlun, på det sättet blifwit wald til riksdagsfullmäcktig, som den af Hans Maij:t allernådigst stadfästade föreningen Stora Kopparberslagen och Fahlu stad emellan förmår; men at emot förmodan, det lofl. borgareståndet, genom extractum prot:li af den 8 dec. nästl:ne, hwilket ock nu uplästes, uteslutit honom ifrån denna wärdighet, at honom såsom riksdagsman för Fahlun antaga, i anseende til några i bem:te extracto anförde skäl och omständigheter, neml. at bergmästaren Troili ei på det sätt som städernes borgmästare blifwit af borgerskapet, genom fritt wal, til beställningen kallad, utan uppå Kongl. Maij:ts och riksens bergscollegii förslag dertil befordrad, samt på des aflöningsstat upförd; och den år 1720 emellan Fahlu borgare och bergsmän ingångna föreningen, som uti 9 § staden dess säte och stämma i borgareståndet förbehåller, icke kan pålägga ståndet, at erkänna den för riksdagsman, som icke är antingen magistratsperson eller borgare, hwilke enl. kongl. förordningar endast böra i borgarståndet för riksdagsmän antagas, och äfwen förmälte bergmästares i borga[re]ståndet upwiste fullmackt ei eller finnes wara af mer än 7 personer underskrefwen, samt ei eller til alla delar öfwerensstämmande med riksdagsordningens af år 1723 9 §. Begärandes merbem:te bergmästare, at antingen ändring må göras uti bem:te borgareståndets resolution, eller ock Stora Kopparbergslagen, som eljest betalar 5/6 delar i riksdagsfullmäcktigens underhåll, må hädanefter ifrån en sådan afgift wara befriad, och alt det som högst bem:te förening, om en gemensam herredagsman, Kopparberget och Bergslagen emellan stadgar, må warda uphäfwet och kraftlöst förklaradt, och det för åtskilliga skäl och omständigheter, i synnerhet at han kunde bewaka det angelägna kopparbergwärckets bästa, samt under riksdagen göra sig bättre underrättad, om den spinnescholas uprättande af bomull etc. som genom någon ansenlig omkostnad inrättad blifwit, och emedan fullmäcktigen för Ahlingsås manufactorie intagen blifwit etc.
Häröfwer discurerades åtskilligt, i synnerhet förmente h:r doctor Arnell det wara mycket ömt, at något af de andre stånden skulle utlåta sig om prästeståndets fullmäcktige, altså ock, om nu detta ståndet skulle yttra sig ang:de en ledamot ifrån borgareståndet.
Kyrckoherden mag. Törning sade sig icke kunna finna, huru ståndet kan uptaga och utlåta sig öf:r et annat stånds enskildte göromål och angelägenhet, som denna är.
H:r doctor Melander erinrade, hurusom riksdagsordningen dicterar, at hwad 3 stånd sluta, det blifwer fast, så framt det icke rörer det 4:de ståndets fri- och rättighet, i anseende hwartil, och som denna sak angår egentel. borgareståndet, så lärer ven. clerus comitialis icke genom utlåtande deröfwer den kunna afhielpa, eller något dermed uträtta.
Äntel. stadnade ståndet derwid at man skulle bruka bona officia, och til det bästa anmäla saken hos h:r landtmarskalken och de andra ståndens talemän, at the wille wara behielpelige, at ei Bergslagen sker den olust, at denne deras fullmäcktig ifrån borgareståndet excluderas, hälst derpå kunde följa hwarjehanda olägenheter, hwilket reverendiss. praeses sig åtog at andraga; hwarwid acktades godt, at ock 2:ne af prästeståndet äro närwarande, som hafwa sig denna saks omständigheter bäst bekanta, hwartil för de[n] skul utnämdes probsten mag:r Anagrius och kyrckoherden Ramzelius.
Den 12 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet af den 11 hujus.
2. Berättades at lector mag:r Gabr. Fortelius ifrån Borgo wore ankommen, och at hans hälsa ei lärer tillåta, det han i dag i ståndet sig infinner.
3. Wid det at 6 § i näst föregående protocoll, ang:de bergmästarens Troili antagande i borgareståndet, såsom en lagl. befullmäcktigad herredagsman, justerades, berättade probsten mag. Serenius, det han talt wid bem:te bergmästare, och förnummit, at dess fullmackts underskrift, af 7 magistratspersoner ifrån Fahlu stad, är aldeles lika med dem som de förre riksdagsmännerne wid 1734 och 1738 års riksdagar haft at i borgareståndet framte, samt likmätig 9 § i föreningen emellan Stora Kopparberget och Fahlu stad af d. 13 Jan. 1721.
4. Berättade reverendiss. praeses, at talemännerne emellan, likmätigt regeringsformens 47 § blifwit öfwerenskommit, at [til] secret:re i bondeståndet wid denne riksdag, antages cancellisten wid inrikes civilexpeditionen i kongl. cancelliet Peter Westerhof, hwars fullmackt daterad den 11 Dec. 1740, nu ifrån h:r landtmarskalcken hit ankom, med dess underskrift, hwilken nu uplästes, samt likaledes af h:r praeside i prästeståndet underskrefs.
5. I anledning deraf, at nu inga andra saker woro at föredraga frågade rev. praeses om ståndets ledamöter hade något at berätta om religionsmål uti stiften, til följe hwaraf åtskillige, såsom h:r probsten Livin,lect. mag. Themptander, probsten mag. Lind och probsten H.Dahlberg med flere, giorde sina muntel:e berättelser, om åtskillige personer, som haft och hafwa skadeliga nyheter för sig; men blef öfwerenskommit at ifrån hwarje stift skriftelige berättelser härom, ifrån nästl:ne riksdags början til närwarande tid, i ståndet skulle ingifwas, på det tienlige mått och wägar sedermera måtte kunna tagas til hämmande af slika skadel. nyheters utspridande.
Wid thetta tilfälle upläste probsten Livin et bref til honom skrifwit ifrån en wid namn Tranbom i bemälte probsts församl. i Säby, som tilförne warit stadssecreterare i Friedrichshamn, med hwilken bemälte probst warit i samtal för sin utresa til riksdagen, i upsåt at kunna bringa honom ifrån sine förra wilfarande meningar in på rätta wägen igen, hwaruti han Tranberg gör sin trosbekännelse ganska anstötelig i några mål, derhos utfarandes i otienlig och hård utlåtelse om närwarande tids prästerskap; då ståndet yttrade sig, at detta äfwen kan komma i öfwerwägande, sedan de omförmälte berättelserne i caussa religionis ifrån stiften inkommit.
6. Domprobsten h:r doctor Osander utlät sig at han ei hade något ifrån Wegsiö stift ang:de religionen at berätta, emedan derstädes i den måttan alt warit stilla och roligit.
7. Kyrckoherden Ödman hemstälte huru man skulle bete sig med de böcker och jämwäl andel. wisor, som utan namn utkommit och innehålla åtskilliga willfarande meningar i religionen; då erinradt wardt, hwad det förra angår, at härom hos wederbörande tilförne påminnelse giord blifwit; warandes nu saken hos kongl. hofrätten anhängig giord.
8. Bergmästaren Troili fick, på anmälan, företräde; itererande hwad han tilförne i des ingifna memorial hos ståndet anfördt, synnerl. at den af honom nu hos borgareståndet upwiste fullmackten icke i minsta måttan wore annorledes stäld, eller med annan underskrift försedd än borgmästarenas Holéns och Salenii fullmakter wid de förra riksdagarne, enl. den omförmälte 9 § i föreningen etc. och at intet åtal då skedt derpå, hwarföre han förmenar sig gådt rätta wägen, då han hos de andre stånden anmält det til et rättwist slut, hwarutinnan han tycker sig af borgareståndet wara för när skedt.
H:r praeses lät honom förstå det prästeståndet i anseende til de af honom anförde flere skäl, som tyckes wara tämel. goda, stadnat deruti, at det wil härwid bruka bona officia, och hos talemännen söka at befrämja detta ärende, samt disponera talemannen wid borgareståndet, at han upmuntrar sielfwa ståndet til beredwillighet emot h:r bergmästaren, som är wid et för riket så nyttigt wärck.
9. Notarien wid kongl. hofconsistorium mag:r Georg Tillaeus anmälte sig och på begäran bekom förtekning på dem af ven. clero comitiali, som åtagit sig at för Deras Maij:ter predika, neml. probsten mag. Elavus Fryxell 13:de dag jul, biskopen doctor Herman Schröder dom. septuages., biskopen doct. And. Kalsenius dom. sexagesima, biskopen doct Hen. Benzelius fastelagssöndagen, superint. doct. Jöran Wallin 1 söndagen i fastan, doctor Eric Melander kyndersmässodagen, profess. And. Winbom 2 söndagen i fastan, domprobsten doct. And. Ryzelius dom. oculi, domprobsten doctor Olof Osander dom. laetare och probsten mag. Evensson dom. jud:ca.
10. Ankom en utskickad ifrån ridderhussecreteraren h:r baron von Otter, med berättelse, at ståndens talemän i dag ei komma at hos Deras Kongl. Maij:ter göra deras underdåniga upwacktning.
11. Uppå anmälan företrädde slottsfogden h:r Galle, berättandes at nästkommande onsdag, en barnamörderska skal utföras at afrättas, begärandes, aldenstund riksdagsordningen förmår, at intet manskap får under påstående riksdag upbådas utan ståndets wetskap och samtycke, ståndets tilstädielse at stadswackten derwid efter wanligheten får wara tilstädes. Hwaremot ingen hade något at påminna.
Den 13 Decembris
1.Upl:s och justerades protocollet af d. 12 hujus.
2.Rever. praeses berättade, det h:r landtmarskalken gifwit til känna, at nu i morgonstunden någon cammarherre skulle til Hans Kongl. Maij:t upsändas at förnimma, om stånden i dag få göra deras underdåniga upwacktning och wid samma tilfälle lemna underdånigt förslag til det lediga riksrådsämbetets besättiande, förmenandes h:r landtmarskalcken, at der så mycken tid blefwe öfrig, stånden äfwen kunde förmiddagen hälsa hwarandra.
3. Biskopen h:r doctor Kalsenius berättade at riksrådswalet uti enighet aflupit, upwisandes nu, samt upläsandes sielfwa walförslaget, på hwilcket följande blifwit upförde, neml.
1. Landshöfdingen h:r baron Carl Siöblad.
2. Ammiralen h:r Gustav Wilh. von Gerdten.
3. Vice-ammiralen h:r Anthon Johan Wrangel.
H:r praeses frågade härwid, i anledning af det riksdagsordningen dicterar, om alle wore nögde härmed? då ei någre hade härwid något at påminna.
4. Anmälte notarien det en utskickad ifrån cancellisten wid riddarehuscancelliet h:r Wulfvenstierna begärdte förtekning på herrar electores uti prästeståndet, til det lediga riksrådsämbetet, det den jämte flere, måtte kunna komma at genom trycket utgå, då bem:te förtekning honom bewiljades.
5. Ang:de bergmästaren Troili, berättade rever. praeses, at talemännen, wid sista conference, utlåtit sig, at derest bem:te bergmästare kunde undanrödja det obstaclet, ang:de fullmacktens underskrift, samt laga at dess fullmackt blifwer aldeles enlig med riksdagsordningens 9 §, så kunde saken blifwa widare företagen, och då derwid göras til merbem:te bergmästares nöije hwad som kan åstadkommas.
6. Ridderhusfiscalen h:r Treffenhielm anmälte genom kyrckoherden mag:r Wiman hälsning ifrån h:r landtmarskalcken, med berättelse, at landshöfdingen h:r baron Siöblad undanbedit sig at komma på förslaget til riksrådsämbetet, och begäran, det wille h:rr electores af prästeståndet ånyo träda tilsammans, at wälja en annan i bem:te h:r landshöfdingas ställe, hwaruppå h:rr electores afgingo til riddarehuset.
7. Cammarherren h:r Ol. Ehrencreuts företrädde, anmälandes nådig hälsning ifrån Hans Maij:t, med berättelse at Hans Maij:t wäl wille bewista gudstiensten i stadsens Storkyrcka, men som Hans Maij:t af sin passion har känning, så hoppas Hans Maij:t, at det med cleri comitialis minne sker, at gudstiensten denna gången förrättas på rikssalen, på den dag som Hans Maij:t warder utnämnandes. Rev. praeses beklagade, at Hans Maij:t ei skulle befinna sig wäl, hemställande sielfwa ärendet til Hans Maij:ts nådiga behag, med berättelse, at ingen af ståndet lärer härwid hafwa något at erinra, utan at samtel. gerna ställa sig Hans Maij:ts nådiga wilja til underdånig efterlefnad, för öfrigit anmälandes ståndets underdåniga hälsning.
8. Acktades nödigt at Hans Maij:ts ytterl:re nådiga förordning, om riksdagarnas förkortande nästkommande söndag af predikostolarne här i Stockholm upläses; hwarom fördenskul pastor primarius h:r d:r Eric Alstrin åtog sig at föranstalta, som ock samma förordning nu i ståndet uplästes.
9. I anledning af det näst förutgående protocollet, berättade lector mag:r Themptander, at de andel. wisorne, som utan namn igenom trycket utkommit och månde innehålla åtskilliga skadel. nyheter, skola wara tryckte hos boktryckaren Schmidt i Götheborg.
10. Likaledes gaf bem:te lector til känna, det Benthems herdabref månde nu i Skara wara uplagdt, kunnandes exemplaret derstädes inbundit bekommas för 1 dlr 4 öre kopp:mt.
11. Wid detta tilfälle kom at talas om den af Eric Molin på tyska utgifne och til samtel. riksens ständer dedicerade skrift, hwaruti han sina egne argumenta på det bästa sättet beskönjer och med mycken sorgfällighet utförer, men deremot det som af wederbörande härstädes til hans wilfarelsers wederläggande andragit blifwit, mäckta lamt handterar, felandes ock ganska mycket i sielfwa narratione rei; då h:r praeses frågade h:r doctor Alstrin, om han skulle wilja sig åtaga, at igenom en wederläggningsskrift wisa hwaruti denna Molin felat, så in dogmaticis, som historia facti. Bem:te doctor förmente, det förra ei skulle behöfwas, efter denna Molins willfarelser, i dogmaticis, äro enahanda med Dippels, hwilka nogsamt af åtskilliga refuterade blifwit; dock lofwade merbemälte h:r doctor, at täncka häruppå, och jämwäl härom conferera med sina herrar medbröder i consistorio Stockholmiensi.
12. Herrar electores kommo tilbaka, då biskopen h:r doctor Kalsenius upwisade det senare walförslaget til riksrådsämbetets besättjande, hwaruppå woro upförde
1. Vice ammiralen h:r Anthon Joh. Wrangel
2. Ammiralen h:r Gust. Wilhelm v. Gerdten
3. Schoutbinachten h:r Wilhelm Gyllenskiep
i landshöfdingens h:r baron Siöblads ställe. Härwid berättade superintendenten h:r doctor Wallin, at herrar electores ifrån prästeståndet, hade påmint och welat, at herrar candidati skulle, efter sina caracterer och ämbeten, på detta förslaget, likasom på det förra, blifwe upförde, men blifwit af de andre stånden öfwerröstade.
13. Kom en utskickad ifrån h. landtmarskalcken, med berättelse, at ridderskapet och adel:n nu gå åstad, at giöra deras underdåniga hälsning hos Deras Kongl. Maij:ter och at prästeståndet wille hålla sig färdigt, samt härom äfwen gifwa det lofl. borgareståndet behörig kundskap.
Litet derefter, och sedan notarien mag:r Ask blifwit anmodad, at härom berätta borgareståndet, afgick rever. praeses tillika med samtel. de närwarande ståndets ledamöter, at hos Deras Kongl. Maij:ter aflägga ståndets underdåniga upwacktning som med all kongl. nåd och ynnest bemöttes.
Den 15 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet hållit den 13 hujus.
2. Rever. praeses berättade, det han frågadt censor librorum, om boken Kort anwisning til bönen eller en innerlig christendom, med hans minne genom trycket utkommit, hwartil han swaradt, at den aldrig hos honom til censur blifwit inlemnad; hwarföre han ock saken i kongl. cancelliecollegio angifwit, som befalt at exemplaren skulle confisceras, hwilka dock ei warit tilfinnande. Sedan är samma sak hos kongl. hofrätten angifwen, hwarest Rosén, under ransakningen tilstådt, at han befordrat boken til trycket, men har ei kunnat förmås, at nämna boktryckaren, utan wil hellre sielf lida, hwad honom derföre kan påläggas.
H:r doctor Alstrin berättade härwid, det han i kongl. hofrätten blifwit upkallad, och wid samma tilfälle anmodad, at inlemna consistorii censur öfwer bem:te bok, hwilken ock consistorium Stockholmiense redan hos kongl. hofrätten afgifwit.
3. Företrädde lector wid gymnasium i Borgo mag. Gabriel Fortelius och jämwäl litet derefter kyrckoherden i Friedrichshamn mag:r Johannes Ramklou, upwisandes sina fullmackter, samt ingifwandes Fortelius consistorii Borgoensis, och Ramklou sit egit memorial, ang:de hwilkendera af dem bör anses för en lagl:n befullmäcktigad riksdagsman, samt i ståndet äga säte och stämma, då bem:te fullmackter, såwäl som memorialer lemnades til igenomseende af herrar deputatis til fullmackternas skärskodande, wiljande ståndet sedermera taga detta i öfwerwägande.
4. Probsten mag:r Johannes Fårsskåhl inlefwererade dess fullmackt för domprobsteriet i Borgo stift, jämwäl kyrckoherden i Marstrand mag. Jonas Brag des fullmackt för Elfsys probsterie i Bohus län.
Desse fullmackter lemnas äfwen til igenomseende af herrar deputatis.
5. Giorde superintendenten h:r doctor Wallin förfrågan, om han icke, efter anmodan, må på holstenska envojéns h:r Pechlins vocation, til präst ordinera en magister ifrån Hernösands stift, Granholm wid namn, hwarwid ingen hade något at påminna.
6. Wid riksdagsceremoniellets upläsande, blef öfwerenskommit, at h:r landtmarskalken skulle anmodas, at hos öfwerstemarskalcken begära någon ändring i tiden til ringningen, så at med första gången kunde ske begynnelse kl. 8, för dessa korta dagar skul, hwilket ärende biskopen h:r doctor Kalsenius sig åtog at förmäla. Ceremoniellet bortsändes ock til borgareståndet.
7. Afgingo herrar deputerade at aflägga hos höglofl. ridderskapet och adelen, prästeståndets flitiga och hörsamma hälsning, då wid återkomsten biskopen doctor Kalsenius, jämte lika hörsam hälsnings förmälande tilbaka, berättade, det ridderskapet och adelen äro nögde at ändring sker med tiden til ringningen, så at den kan begynnas kl. 8, och sedermera sammanringas half nije, hwarom h:r landtmarskalcken widare wil gifwa underrättelse.
8. Ankommo twänne cammarherrar, med Hans Maij:ts nådiga antydan til des trogna undersåtare af prästeståndet, at de i morgon, wil Gud, inställa sig til riksdagspredikans afhörande på rikssalen, och jämwäl at afhöra Hans Maij:ts nådiga proposition.
Rev. praeses swarade, at prästeståndet skal denna Hans Maij:ts nådiga befallning i underdånighet efterkomma; för öfrigit anmälandes ståndets underdåniga hälsning.
9. Wid det tilfället domprobstens h:r doctor Rhyzelii, efter anmodan, skriftel. författade berättelse om handelsmannen i Linköping Anders Almquist förelästes, frågade rev. praeses, hwad nu widare månde wara til görandes med denne Almquist, då efter något discurerande, probsten mag:r Evensson anmodades, at hos borgareståndet efterfråga, hwad wärckan prästeståndets förr giorda föreställning ang:de denne Almquist haft, och huru långt dermed nu kommit är.
10. Företrädde en deputation ifrå[n] höglofl. ridderskapet och adelen, bestående af 12 personer. Ordet förde öfwerstelieutenanten wid kongl. lifregementet h:r baron Matthias Alexander von Ungern Sternberg, anmälandes ifrån ridderskapet och adel:n en hörsam hälsning jämte innerlig fägnads betygande, öfwer prästeståndets lyckel. ankomst til denna riksdagen:
Nog hade wi haft orsak at förwänta oss längre anderum, i anseende til den sista långwariga, och ei så långe sedan ändade riksdagen, men som den allwisa och gode Guden medelst sin styrelse wisat, at wårt förmenta wälgiordt kan wara illa gjordt, och wårt förmenta fullkomligit, wara ofullkomligit, samt at riksens angelägenheter fordra ständernas tidiga sammanträde, så låtom oss med förknippade sinnen och förtrolige öfwerläggningar sköta det almänna bästa. Wi känna hwad oss trycker, och illa wore det, om wi hellre skulle tro främmandes inrådande, än wåra egna til rikets gemensamma bästa grundade rådslag. Ridderskapet och adelen utbeder sig nu som förr prästeståndets benägenhet och goda biträde wid de förekommande angelägenheters utförande til Guds ära, konungens och rikets gemensamma bästa.
Rever. praeses aflade, å ståndets wägnar, en hörsam tacksäijelse för det förtroende som höglofl. ridderskapet och adel:n emot prästeståndet täcktes förklara, fägnandes sig öfwer ridderskapets och adelens lyckel. ankomst, samt försäkrandes, at ståndet med all trohet wille handhafwa de förekommande angelägenheter; anmälandes för öfrigit ståndets hörsamma och mycket flitiga hälsning.
11. Afgingo herrar deputerade, at aflägga hälsningen hos det lofl. borgareståndet.
12. Likaledes afgingo ståndets deputerade, at hälsa det ärbara bondeståndet.
13. Probsten mag:r Evensson kom tilbaka, berättandes at han talt wid secreteraren Poppelman, som gifwit wid handen, det han ang:de Almquist talt wid ståndets taleman, men at han ei funnit godt at låta detta ärende i borgareståndet förekomma för än riksdagspredikan wore hållen, då det wore wäl om acterne ang:de detta ärende wore til hands.
14. Ankom en deputation ifrån det lofl. borgareståndet. Ordet förde justitiaeborgmästaren ifrån Upsala h:r Peter Joh. Herkepaeus således: Borgareståndet har affärdat oss des deputerade, at anmäla dess wördsama fägnad öfwer prästeståndets wälgång, jämte trogen önskan, at alla rådslag wid denna riksdag under samdräcktighet, måtte hafwa för syftemål Guds ära, konungens nådiga nöije, undersåtarenas lycksalighet och wältrefnad. Och som borgareståndet gör sig försäkradt, at prästeståndet lärer bidraga til borgareståndets uprätthållande, uti dessa farliga och beswärl. tider, så skal ock intet borgareståndet underlåta, at wid alla möijel. tilfällen, göra det som til prästeståndets nöije lända kan. För öfrigit innesluter sig borgareståndet uti prästeståndets wänl. benägenhet.
Rever. praeses tackade för benägen lyckönskan, betygande prästeståndets fägnad öfwer borgareståndets lyckel. ankomst, samt försäkrande om förtroende och gemensamt biträde tilbaka i de förekommande mål; anmälandes äfwen ståndets flitiga hälsning.
15. Likaledes ankom en deputation ifrån det ärbara bondeståndet. Ordet förde nämdemannen ifrån Stora Tuna i Dalarna Jan Persson på följande sätt: Bondeståndet låter anmäla des ödmiuka och wördsamma hälsning, och derhos gifwit oss i befallning, at betyga dess fägnad öfwer prästeståndets lyckel. ankomst hit och wälmågo. Och som Hans Maij:t behagadt förkorta den tid til riksens ständers sammankallande, som i sista riksdagsbeslutet utsatt finnes, utan twifwel för drifwande orsaker och rikswårdande angelägenheter skul, så hyser bondeståndet den ödmiuka tilförsicht til prästeståndet, at det, såsom om sakerna bättre kunnigt, förelyser bondeståndet med mogna råd och författningar, samt är behielpeligit at afböija den illwilja, som torde wara stånden emellan, och, wid dessa swåra tider, hafwa afseende på den trångmål, som bondeståndet är stadt uti, och söka deras bästa befrämja; för öfrigit innesluter sig bondeståndet i prästeståndets kärlek och förblifwer prästeståndet wid alla tillfällen benäget och tilgifwit, samt önskar det hälsa och wälmågo.
Reverendiss. praeses yttrade å prästeståndets wägnar mycken fägnad öfwer dessa sina medundersåtares redlighet, tackandes dem, för det de i många mål stådt prästeståndet bi, synnerl. i det öma religionswärcket; skolandes prästeståndet icke underlåta, at göra behörigt biträde i de angelägenheter som förekomma, särdeles som en stor del af wår wälfärd står på deras wälfärd.
16. I anledning deraf at något i religionsmål discurerades, berättade h:r doctor Alstrin, det mag:r Hellman, som för någon tid sedan afsade sig prästeämbetet, sedermera genom Guds nåd besinnat sig och uppå begäran, samt des skriftel. ingifna trosbekännelse til följe af Hans Maij:ts nådiga resolution, fådt ämbetet igen, och at han sedermera åtskilliga gånger, med åhörarenas nöije härstädes predikat, hafwandes han äfwen en des predikan, om rättferdiggörelsen, låtit genom trycket utgå, af hwilken exemplar til inlösen recommenderades hos clerus comitialis, emedan bem:te magister nu månde wara utan tienst, med hustru och barn, och behöfwer några medel til sit understöd och uppehälle. Probsten Lidius berättade, at bem:te mag:r Hellman, efter föregången alfwarsam examen och på nyo aflagd prästed, åter bekom ämbetet i Strengnaes consistorio, samt at bem:te consistorium lofwadt befordra honom til lägenhet när tilfälle gifwes.
Härwid hemstälte rev. praeses, om det icke skulle wara nyttigt, at det som med denna Hellman förelupit, blefwe äfwen i Tyskland med berättelse i Actis Theologicis kunnigt, hwilket acktades ei orådeligit.
17. Biskopen h:r doctor Schröder kom tilbaka med berättelse, at borgareståndet låtit anmäla dess hälsning och utlofwadt all benägenhet jämwäl i religionsmål.
18. Likaledes återkom superintendenten h:r doctor Wallin, anmälandes bondeståndets hälsning, jämte försäkran om dess benägenhet.
Den 16 Decembris
1. Sedan ståndet i det wanliga rumet war församlat, upträdde kl. 9, då sammanringningen skedde, på rikssalen, först bondeståndet, sedan borgare- och prästeståndet och dernäst ridderskapet och adelen och intogo de wanlige rummen. Litet derefter inkommo öfwerstemarskalken och riksens råd, och sist Hans Kongl. Maij:t uti konungslig skrud med crono och scepter, och satte sig på sin konungsliga thron, hwaruppå gudstiensten begyntes. Sedan blef med psalm 183 sungen en vers til predikostolen och predikan hållen af biskopen i Lund doctor Henric Benzelius, öf:r text Phil. 2: v. 1, 2, 3, 4 och slöts med wälsignelse på predikostolen och 2:ne sista af n. 64. Derpå trädde fram til Hans Maij:ts thron riksrådet och praesidenten uti kongl. cancelliecollegio, samt Upsala academiens canceller h:r grefwe Carl Gyllenborg, och på Kongl. Maij:ts wägnar hälsade riksens församlade ständer, och betygade des nådiga wälbehag och nöije deröfwer, at de uppå kallelsen sig nu infunnit.
Sedan uplästes af statssecreteraren h:r Gustaf Boneauschiöld, Kongl. M:ts nådiga almänna proposition, hwarefter först grefwen och landtmarskalken h:r Charles Emile Lewenhaupt, sedan h:r praeses hos prästeståndet doctor Eric Benzelius, dernäst borgareståndets taleman justitiaeborgmästaren h:r Petrus Aulaevill, och sidst bondeståndets taleman Olof Håkansson ifrån Blekinge, höllo sina tal til Hans Maij:t. Ytterst sedan nyl:n förut tilförordnade riksrådet h:r Anth. Joh. Wrangel aflagt den wanl. eden, den riksrådet praesidenten och cancellern h:r grefwe Carl Gyllenborg för honom stafwade, gingo hwar efter annan af ståndens talemän fram och kyste Hans Maij:ts hand. Hans Kongl. Maij:t tillika med Deras Excellencier afträdde sedan, och gingo derpå stånden hwart och et til deras wanl. rum.
Den 17 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollen af d. 15 och 16 hujus.
2. Giorde herrar deputerade til fullmackternas öfwerseende, deras berättelse om lectorns mag. Gabr. Fortelii och mag:r Joh. Ramklous fullmackter, neml. at lector Fortelius, utom Holola contract bekommit 28 röster, men pastor Ramklou, utom bem:te Hololla deremot ei mera än 7, och ändå soml. af dem allenast efter andras attest; warandes i bem:te pastor Ramklous fullmackt ifrån Thomajerfwi icke eller dess förnamn utsatt, som ock probsten Krok med sin hand anteknadt 18 namn under fullmackten för mag. Ramklou if:n Hollola contract, dock med wederbörandes minne. Sedan förelästes consistorii Borgoensis berättelse, jämte utdrag utur protocollet, hwaraf befans, at Hollola contract allenast conditionate gifwit sina röster til mag:r Ramklou, neml. såwida han skulle erhålla pluraliteten i de sammansatte contracter uti stiftet, men bem:te contract sedermera förklaradt sig, at som lector Fortelius, den de ock tilförne jämte mag:r Ramklou nämdt, samma pluralitet bekommit, så wilja de befullmäktiga honom, hwilket jämwäl skedt, at altså mag:r Fortelius rättel. Hollola contracts röster til antalet 23 äfwen tilkomma. Derjämte befans af berörde utdrag af protocollet, at pastor Ramklou af notarien mag:r Martinius tilpracticerat sig originalfullmakterne, på det sättet, at han gådt til bem:te notarius och sagdt biskopens befallning wore, det notarien skulle lemna samma fullmackter til honom, hwilket dock icke så war, hwarföre notarien blifwit föranlåten at instämma pastor Ramk[l]ou til laga answar, men han ei welat comparera, emedan stämningen ei warit charterad med mera.
Ståndet fandt af de omförmälte omständigheter, at mag:r Ramklous påstående, at blifwa ansedd för en lagl. befullmäktigad herredagsman icke wore grundat, men deremot mag:r Fortelii sak ren och god, hwarföre pastor Ramklou inkallades och fick detta weta, då han på tilfrågan, ei eller kunde något nytt giltigt skäl til sit förswar andraga.
Dernäst kundgiordes ock lector mag:r Fortelius, det han nu äger säte och stämma i ståndet, med påminnelse, at underskrifwa den wanl. tysthetsreversen.
3. Notarien berättade det höglofl. ridderskapet och adelen genom en utskickad låtit förstå, det de kommit öfwerens det Hans Excell:ces h:r grefwe Carl Gyllenborgs nyl:n hållne tal å Hans Maij:ts wägnar, til riksens ständer, såwäl som riksdagspredikan skulle befordras til trycket, hwilket h:r praeses med särdeles behag uptog, och ståndet äfwen dertil samtyckte.
4. Uplästes och approberades samt til borgareståndet afsändes anslaget för de ansökande, som äfwen hos ridderskapet och adelen förut upläst blifwit, af innehåll, at alla ansökningar hos riksens ständer böra wara inlefwererade uti riddarhuscancelliet, til och med den 4 Jan. 1741, hwarjämte de sökande alfwarl. åtwarnas at ställa sig til behörig efterrättelse, hwad som uti riksdagsordningen, 1727 års reglemente och 1728 års ytterl:re förordning, såwäl som uti 1734 års riksdagsbesluts 13 §, om riksdagarnas förkortande förordnat är; blifwande de ingifne ansökningar strax numererade, då sedan intet ärende utom numer och dess rätta ordning, til afgörande företages.
5. Uplästes instruction för secrete utskottet wid nästl. riksdag 1738 och 1739, och jämfördes med instructionerne för bem:te utskott wid riksdagarne 1723, 26, 31, 34, då något befans wara tillagdt uti den först nämde instructionen, i synnerhet wid den 1 och 6 §. Jämwäl uplästes secrete utskottets edsformulair wid sista riksdag. Derpå discurerades åtskilligt ang:de instructionen för secrete utskottet wid denna riksdag.
H:r doctor Alstrin förmente, at det wore nödigt at förbehålla sig antingen wid instructionen eller eden, at hwart stånd hade frihet, at uti des pleno berätta, om något stånd stadnat i en annan mening än de andre, i sådana mål neml. som komma til plenorum stadfästande, och at det kunde ske med generalioribus terminis, såsom at ståndet warit för ja el:r neij i den och den saken. Af samma mening war äfwen biskopen h:r doctor Schröder med flere, särdeles i de ärender, som angå hela rikets wälfärd. Reverendiss. praeses tykte det wara moget påmint, dock ganska ömt. Kyrckoherden Törning yttrade sig, at herrar committenter kunde med skäl fordra af sine commissarier en generel berättelse, ang:de hufwudmålen som de förehaft, tagandes exempel af en casu om frid och krig.
Biskopen doctor Schröder understälte wid detta tilfälle, om med de orden riksens ständer i slutet af regeringsformens 7 § böra förstås secrete utskottets ledamöter, eller ständerne, i hwilken senare mening, derest orden der skulle tagas, som sielfwa sammanhanget ock synes wilja medgifwa, så följer at ständerne böra hafwa kundskap af sådana angelägna mål, som angå hela rikets wälfärd. Af samma mening war ock kyrckoherden mag:r Eckman.
Häruppå kom h:r praeses at nämna om andra wigtiga ärender, såsom blodsaker, och önskade, för sin del, om ståndet sluppe sådana sakers afgörande, och at någre wäl lagfarne kommo at sittia deröf:r.
Doct. Melander: De ärender som röra ens wälfärd och heder blifwa ändå aldrig tyste, hwarföre det tyckes wara swårt och frucktlöst, at genom en så sträng ed i sådana mål förbindas til tysthet.
Widare taltes om huru nödwändigt det tyktes wara, at stånden finge någon kundskap om de mål som angå hela rikets wälfärd, då doctor Arnell erinrade, at man ändå ei skulle wara stort betient med berättelse i gemen, genom ja och neij, om ärenderne som i secrete utskottet afslutit blifwit, i ty at sakernas sammanhang och omständigheter, hwarefter om dem bör dömas, ändå wore okunnige.
Kyrckoherden mag. Eckman förmente, om ingenting om sakerna skulle blifwa hos stånden kunnigt, så kunde det som afgöres, icke kallas riksens ständers, utan secrete utskottets beslut.
H:r doctor Melander proponerade huru man skulle kunna förekomma det äfwentyr, som tyckes kunna existera genom pluralitet af någre få personer, uti en sak som angår hela rikets wälfärd, och hemstälte om icke härwid borde förbehållas, at åtminstone pluralitet af alla 3 stånden i sådana mål borde wara, innan det som afgöres borde anses och hållas för secrete utskottets beslut, af hwilken mening jämwäl h:r doct. Arnell war; och h:r praeses tykte det wara wäl påmint.
Superintendenten h:r doctor Wallin erinrade at inga andre borde tagas til ledamöter i secrete utskottet, än de som l:mo äro til wiss ålder komne, 2:do äro besuttne män, och 3:tio hafwa tienster.
Probsten mag:r Risell: När secrete utskottet gör proposition til plena; e. g. här behöfs en contribution el:r flere pålagor, så lära plena kunna säija, om de wilja åtaga sig sådana pålagors utgörande eller intet, kunnandes secrete utskottet sådana icke pålägga utan ståndens samtycke.
Derefter upläste doctor Melander och kyrckoherden Törning de påminnelser wid secrete utskottets instruction, som de skriftel. författadt, och anmodades at bägge träda tilsammans och widare upsättja några nödiga och korta anmärckningar, som i samma instruction sedermera kunde inflyta.
6. Upl:s et extractum protocolli if:n ridderskapet och adel:n af detta dato, hwaruti förmäles, at såsom det på förra riksdagar sig tildragit, at åtskillige ansökningar, hwilka dels i urskilningsdeputationen blifwit afslagne, dels der ei anmälte, icke desto mindre af riksens ständer blifwit uptagne, hwarigenom riksdagarne mycket blifwit förlängde; altså har ridderskapet och adel:n sig förenat, at i ståndet ei något uptaga, som icke gådt igenom urskillningsdeputationen, sådane saker undantagne, som sedan terminen til ansökningars emottagande är förbij, sig kunde tildraga, hwilket med the öfriga stånden kommer at communiceras, i förmodan, at de härutinnan med ridderskapet och adel:n lära instämma.
Ståndet gaf härtil sit enhälliga bifall.
Den 18 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet af den 17 hujus.
2. Då den 5 § i berörde protocoll förelästes, påminte h:r probsten Anagrius om icke, då uti sådana mål, som röra hela rikets wälfärd votering sker i secrete utskottet, samma votering kunde ske på det sättet, at hwar och en utsatte sit namn, så at vota icke allenast måtte kunna numereras, utan jämwäl ock pondereras, ock förnimmas hwilka woro bofaste män. Af samma mening war ock probsten mag. Serenius,läggandes til, at om ei ridderskapet och adel. skulle kunna förmås dertil, det då wore wäl, om prästeståndet wille sig derom förena för framtiden. Kyrckoherden Fundan erinrade, at det wore wäl, om ridderskapet och adel. kunde förmås, at ei til secrete utskottets ledamöter utse eller wälja andre än besuttne män, som äga landtgods, hälst de som såldt sina gods eller förwandlat dem uti penningecapitaler, ei lära sig så wårda om riksens allmänna bästa, som de förra.
3. Anmodades kyrckoherden Ödman, at kundgöra riddarehussecreteraren h:r baron von Otter, at prästerskapet med särdeles wälbehag uptager och samtycker til ridderskapets och adelens åstundan, det måtte Hans Maj:ts tal til riksens ständer och jämwäl riksdagspredikan til trycket befordrade warda.
4. Förehades åter högl. ridderskapets och adelens extractum protocolli under d. 17 Decembris, ang:de at inga mål i ståndet uptagas, som icke gådt genom urskilningsdeputationen, med mera, hwilket afsändes til lofl. borgareståndet med påskrift at prästeståndet detta bifallit.
5. Upl:s instruction för riksens ständers secrete utskott, samt de af höglofl. ridderskapet och adel:n derwid författade anmärckningar, bestående derutinnan at: 1 § näst orden: någon felacktighet intages: emot regeringsformen och försäkringen,
ibid. näst orden: en eller annan: eho det wara må,
ibid. wid slutet i stället för /:fundamentallagen och förordningarne:/ efter riksdagsordningens 13 § förfaras.
§ 9 Näst orden: befordring til ämbete eller wärdighet, denne mening: Men finner secrete utskottet någon meriterad person, som efter sin förtienst och skickelighet ei niutit befordran, tå är secrete utskottet tillåtit en sådan wälförtient man hos riksens ständers plena at anmäla. Fast mindre må secrete utskottet giöra etc.
Försäkring tillägges: [och] riksdagsordningen.
Hwarefter prästeståndet, för sin del, giorde wid samma instruction följande påminnelser, som med de öfrige stånden til benäget öf:rwägande communiceres.
§ 1. Näst orden: För rikets besynnerl. interesse skull böra hållas tyste, så åstundas följande mening blifwa inryckt: Dock så, at ei något må anses för ständigt slut, utan det likmätigt riksdagsordningens 18 § wunnit bifall af pluraliteten hos ledamöterne i hwarje stånd, och at sedan det som secrete utskottet finner kunna giöras almänt, berättes til ståndens plena, hwilkom tilhörer antingen at fastställa, eller efter omständigheterne ändra, hwad ifrån secrete utskottet til dem refereras.
ibid. I stället för orden: Riksens råd och andre etc. torde kunna sättjas: Riksens råds mening igenom muntelig eller skriftelig utlåtelse infordras, jämwäl andre wederbörande höras.
§ 2. Wid slutet acktas nödigt, at desse orden blifwa införde: Så at lag och laga process i alla sådana mål observeras, och af hwar och en til godo niutas må.
§ 3. Näst orden: Statswärcket til secrete utskottet, kunna dessa orden inflyta: Och om wid medlens förwaltning något groft missbruk finnas skulle, bör sådant ingalunda nederläggas, utan ståndens plena kundgöras, huru bot derå skaffas må. Sammaledes
§ 5. Näst orden: Af hela secrete utskottet fastställas, pröfwas godt, at följande mening blif:r inryckt: Ei eller af secrete utskottet några dispositioner tillåtas, öfwer de i banquen warande medel, med mindre ståndens plena, såsom banquens guaranter dertil gifwa deras bifall.
§ 9. Wid orden: Kongl. Maij:ts försäkring, tillägges: Samt riksdagsordningen.
Wid det at dessa anmärckningar justerades, discurerades åtskilligt, så om det ena som andra. Uti quaestion huruwida stånden wid en riksdag äga mackt, at fordra besked och underrättelse af secrete utskottet, om dess göre
mål, yttrade h:r professor Winbom dess oförgripeliga tancka wara, at om secrete utskottet hade fådt en sådana fullmackt af stånden, som de hafwa af sina hemmawarande medbröder, så borde ock alt hwad i secrete utskottet fastställes, utan widare åtal för godt och ricktigt erkännas. Ty ehuru de hemmawarande kunna med fog efterfråga, huru de anförtrodde ärender blifwit afgiorde, så hafwa de dock ingen mackt, at göra någon ändring uti det som afgiordt och beslutit är; men som det secrete utskottets ledamöter intet äga en dylik absolut fullmackt, så synes de ock wara förbundne at så ofta som nödigt pröfwas, låta stånden weta ei allenast sielfwa målet, som afgiordt är, utan tillika orsakerna dertil, i synnerhet när det på något sätt länder hela riket til gravation, och rörer såwäl allas i gemen, som hwars och ens wälfärd i synnerhet, på det högwigtige och samtel. rikets undersåtare angående göremål icke må endast dependera af secrete utskottets godtfinnande, utan stånden äfwen ock i sina plenis hafwa tilfälle at lemna sina tanckar derom.
Af samma mening woro ock kyrckoherden mag. Törning och kyrckoh. mag. Eckman.
H:r doctor Melander sade at secrete utskottets göromål är inskränckt genom en särskilt instruction, hwaröfwer intet får gås.
H:r doctor Rhyzelius yttrade sig, at när något mål kommer ifrån secrete utskottet til plena, så tyckes de ock böra hafwa at säga något derwid.
H:r doctor Arnell förmente at det torde hafwa äfwentyr, om de saker som i secrete utskottet afhandlas skulle i plenis uptäckas. Häremot anförde kyrckoherden mag. Törning, at det tyckes ei wara nog säkert at de ärender, som angå hela rikets wälfärd skola bero på 100 personers afgörande, när pluraliteten stadnar inom ganska få.
H:r doctor Arnell befarade at denna säkerhet torde mindre winnas genom pluraliteten i ståndens plenis.
6. Uplästes det ifrån höglofl. riddersk. och adel:n ankomne edsformulairet för secrete utskottet och bifölls, som med sådan påskrift får afsändas til borgareståndet.
7. Kyrckoherden h:r Fundan erinrade å sina committenters wägnar, at i instruction för secrete utskottet kunde införas, at innan något eftertänckel:t företages, såsom angående krig, så är nödigt at ständerne i noga öfwerwägande taga, huruwida riket är i stånd at sådant utföra, emedan de icke se sig förmå, at bära de onera, som kunna påläggas.
Af lika mening war ock h:r kyrckoherden Eckman.
8. Förelästes Hans Excellences h:r grefwe Carl Gyllenborgs til h:r praeses ankomne bref, under den 17 hujus, hwaruti berättes, det Hans Excell:ce nyl:n hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet andragit, hurusom h:r professor Ullén sig låtit brukas til en commission, hwilken honom, efter riksdagsordningen, ei tyckes tilhöra, neml. at wara riksdagsfullmäktig för et contract uti Helsingeland, fastän han hwarken der eller annorstädes någon siälawård förestår, och sådant alt, utan at consistorium academicum, eller han sielf skriftel. eller muntel:n detsamma en gång, hos Hans Excell:ce, såsom academiens canceller, hwilken i anledning af kongl. constitutionerne bör hafwa inseende öfwer docentium ämbetes förrättning, hafwa anmält, mycket mindre om des tilstånd dertil anhållit, begärandes Hans Excell:ce, det wille h:r praeses detta ärende hos prästeståndet anmäla; lärandes ståndet sedan bäst kunna döma, huruwida til dess Hans Maij:ts nådigsta resolution häröfwer utfaller, bem:te professor kan, som riksdagsfullmäcktig blifwa i de nu förefallande ärender brukad eller ei.
H:r professor Ullén swarade härtil, at han trygger sig aldeles til ståndets förr giorda utlåtande, hwarmedelst han blifwit erkänd för en lagl:n befullmäcktigad riksdagsman. Eljest hwad consistorium academicum widkommer, så har det förklaradt, at det ei wil befatta sig med detta ärendet, emedan det hörer til honom, såsom präst och icke såsom professor, hwarföre ei eller bref härom afgådt til h:r grefwen och cancellarien. Derhos berättade bem:te professor, det han läst til dess han rest til riksdagen, och har äfwen tänckt göra anstalt, om den tilkommande terminen.
Biskopen h:r doctor Henr. Benzelius berättade, at när ifrån Lunds academia någon theol. professor blifwit befullmäcktigad riksdagsman, så har sådant förut cancell:n notificerat blifwit.
Herr praeses tyckte godt wara, at h:r doctor Melander och professor Ullén upwackta Hans Excell:ce och söka så betäm[j]a saken, at den ei kommer at wäcka widare oro; af samma mening woro ock någre andre ståndets ledamöter. Äntel. åtog sig, på anmodan, biskopen h:r doctor Hen. Benzelius, at tillika med h:r doct. Melander och professor Ullén hos Hans Excell:ce försöka, om icke saken utan någon widare widlyftighet kunde hielpas til rätta.
9. Taltes om ledamöter til secrete utskottet, och blef öfwerenskommit, at efter förra wanligheten, herrar praesules och deputati consistoriorum blifwa först ledamöter deruti, til antalet 15, hwilke sedan utwälje de andre efter stiftens ordning och deputator. antal, så mycket som möijeligit är.
Den 19 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet hållit den 18 hujus.
2. Reverendissimus praeses berättade, at under sista conference med h:r landtmarskalcken och de andre ståndens talemän hade blifwit öfwerenskommit,
l:mo at följande deputationer såsom nödige borde sättjas, neml. utom secrete utskottet, secrete deputationen, urskilningsdeputation, cammar-, oeconomie- och commerciedeputat:n, samt expeditionsdeputation, lärandes man af Hans Maij:ts secrete proposition sedermera kunna förnimma, om någon deputation widare wore nödig wid denna riksdag. Protocollsdeputation beträffande, så torde den för denna gången kunna inställas.
2:do Gafs wid handen, at h:r landtmarskalcken wid samma tilfälle erinradt et och annat wid de påminnelser som wid instructionen för secrete utskottet, prästeståndet författadt, samt med höglofl. ridderskapet och adel. genom utdrag utur protocollet communicerat; berättandes derhos, at somlige af bem:te påminnelser wore aldeles like med några, som en af ledamöterne på riddarehuset uti et memorial ingifwit, hwilka prästeståndets påminnelser h:r landtmarskalcken hölt betänckel:t at producera, synnerl. hwad banco- wärcket widkommer, emedan til befrucktandes wore, at derigenom något torde uprifwas, som kunde hafwa ledsam påfölgd med sig, hemställandes, om icke sedan ock borgareståndet giordt sina anmärkningar wid bem:te instruction, någre få deputerade af hwart stånd, utom bondeståndet, kunde träda tilsammans, säga hwart och et sina orsaker, samt se til, huru detta bäst kunde jämkas.
I anledning häraf, och emedan en ifrån borgareståndet kom och giorde påminnelse, frågade rever. praeses om de wid secrete utskottets instruction af prästeståndet giorde anmärckningar, nu, sådana som de i går författade blefwo, skulle afsändas til borgareståndet, eller om man något skulle betäncka sig? då biskopen h:r doct. Kalsenius approberade det senare. Superintendenten d:r Wallin sade: Efter wi wete at borgareståndet gör et med ridderskapet och adel:n, så tyckes det wara fåfängt, at låta dessa afgå.
Men biskopen h:r doctor Schröder, kyrckoherden mag. Ekman, probsten mag. Serenius och probsten mag. Lind med flere förmente bäst wara, at anmärckningarna sådana som de äro afsändes til borgareståndet, och at derest borgareståndet wille sig i någor måtto conformera med prästeståndet, så kunde sedan få personer af alla 3 stånden, såsom deputerade träda tilsammans och jämka saken; hwilket h:r praeses och the fläste ståndets ledamöter pröfwade godt wara.
H:r kyrckoherden Ekman afgick altså til borgareståndet med instruction och eden för secrete utskottet, samt de omförmälte anmärckningar wid berörde instruction, wid hwilket tilfälle han ock hade in commissis, nämna, at samma instruction ei communiceres med det ärbara bondeståndet, såsom icke wanligit, utan hafwer det allenast wid 1738 års riksdag, som af protocollen då hållne befans, til någon sin underrättelse, på flere resor giorde påminnelser äntel. fådt communication af samma instruction.
3. Kyrckoherden Lidin yttrade sig i anledning af protocollet, som justerades, at han förment at det skulle procederas efter riksdagsordningen wid ledamöternas utnämnande til secrete utskåttet, neml. genom votering, men som nu en del på annat sätt utnämde blifwit, och det kunde wara någon orsak til misstancka, så understälte han, om icke saken genom ordentelig votering borde afgöras.
Honom swarades, at det omförmälte sättet at wälja ledamöter, ingal:da wore emot riksdagsordningens 14 §, såsom hwilken uttryckel. dicterar, at om ståndet skulle för sig finna beqwämeligare och til ståndet lämpeligare utwäljningssätt, står det ock fritt. Nu har det omförmälte sättet warit hos ståndet länge brukeligit och befunnits beqwämel:t, hwarföre man ock borde hafwa ganska mycket betänckande wid at det ändra. Eljes yttrade de öfrige af ståndet sig enhälligt at de blifwa wid det want warit, och at denna sak redan i går blifwit afgiord och faststäld, hwarföre nu ei eller borde talas derpå.
Superintendenten h:r doctor Wallin yttrade sig, det han tyckte, at de mindre stiften synnerl. komma at lida, wid ledamöternes utwäljande til secrete utskottet, om alla gånger skulle tagas ledamöter af de stora stiften, förmenandes at sådant borde jämkas och rättas.
Kyrckoherden Fundan förklarade det han aldrig affecterat at blifwa riksdagsman, samt aldeles intet är mon om at blifwa ledamot af secrete utskottet, betänckandes hwad h:r praeses tilförne talt om blodsdomar. De andre af ståndet utläto sig, at de ei eller äro angelägne at komma dit, utan snarare räkna det för en tunga.
4. Biskopen h:r doct. Hen. Benzelius berättade det han tillika med h:r doctor Melander sedermera talt wid Hans Excell:ce h:r grefwe Carl Gyllenborg uti professors Ulléns angelägenhet, då wälbem:te herre först betygadt wälbehag deröfwer, at ståndet welat i anledning af hans bref, taga saken i consideration; sedan förklaradt, det han så mycket mindre wil, at någon split i ståndet skulle igenom bem:te ärende förorsakas, som han nyl. uti det på Hans Kongl. Maij:ts wägnar hållna tal yrckat på enighet, har dock derhos låtit förstå, at h:r professor Ullén manquerat i sin skyldighet emot honom såsom canceller. För öfrigit berättandes det Hans Maij:t redan befalt, at ärendet ang:de professor Ullén skulle med consistorio academico Upsaliensi til förklaring communiceras, som snart med des swar lärer inkomma, då sedermera lärer wara tilfälle, at componera saken, hwarom Hans Excell:ce wil för sin del äf:n wara angelägen.
5. Uplästes instruction för riksens ständers secrete deputation, jämte de af höglofl. ridderskapet och adel. derwid författade anmärckningar, bestående derutinnan, at ordet revision på de ställen, der det finnes går ut, emedan justitiaerevisions protocoller, enl. riksens ständers förordnande på senaste riksdag, af justitiaedeputationen komma at skärskodas.
§ 2. Hwad som följer på orden: Tysthetseden begripes, in til orden: eller infordrade förslager, går ut, aldenstund en sådan undersökning om herrar riksrådens mening, i anseende til regeringsformens 40 § är onödig, sedan riksens råd, på förl. riksdag, härom fådt riksens ständers förklaring til sin efterrättelse. Uti 5 § utslutes årtalet, emedan terminus a quo, des utan nog tydel. är utsatt.
Alla dessa anmärckningar biföll prästeståndet, läggandes allenast til i 3 § näst orden, [ ] dock så, at sådant angifwande sker inom 14 dagar sedan deputationen satt sig. Och afsändes sedan instructionen med sådan påskrift til det loflige borgareståndet.
6. Likaledes uplästes den ifrån ridd. och adel. ankomne eden för secrete deputationen, samt approberades och med sådan påskrift til borgareståndet afsändes.
7. Föredrogs handelsmannens uti Calmar Clas Henric Metts ingifna skrift, hwaruti förmäles hurusom Hans Kongl. Maij:t har, på landshöfdingens h:r Niclas Silfwerschiölds hos Hans Maij:t giorda underdånigste föreställning behagadt genom dess nådigsta bref och rescript til bem:te h:r landshöfdinge, afslå ofwannämde handelsman, såsom född i Lybeck, at wara riksdagsman, enl. Hans Maij:ts förordning af den 23 Aug. 1731, hwars 9 § dicterar, at ingen får wäljas til riksdagsfullmäcktig, som icke är infödd swänsk man; hafwande borgareståndet wid denna riksdag i anledning af samma Hans Maij:ts nådiga bref, likaledes genom extractum protocolli, under den 8 hujus, afslagit honom at wara riksdagsfullmäcktig för Calmar stad, änskönt han derifrån uptedt ordentelig fullmackt. Deruppå har denne Mett i underdånighet anmält sin angelägenhet hos Hans Maij:t, som i nåder yttradt sig genom resol:tion af den 13 December, at emedan Hans Maij:t grundat förberörde des nådiga bref til h:r landshöfdingen på ofwanförm:te af samtel. riksens ständer författade, och af Hans Kongl. Maij:t sedermera stadfästade förordningen, om riksdagsfullmäcktigeswalen för städerne, och riksens ständer nu äro här församlade, ty lemnar Hans Maij:t förklaringen af densamma til dem sielfwa, kunnandes merbem:te handelsman sig med sin ansökning hos dem anmäla. Til underdånigst följe häraf, wänder denne Mett sig til prästeståndet, upteendes 2:ne bewis, en afskrift af rådstugurättens i Carlscrona protocoll under den 8 Nov. och justitiaeborgmästarens i Calmar h:r Bengt Beckmarck, attest af den 8 Decembris, hwaraf befinnes, at denne Metts fader handelsmannen Clas Mett har 1693 wunnit burskap uti Carlscrona, och något derefter satt sig ned i Calmar, derest han blifwit borgare och idkadt handel samt begifwit sig til Lybeck, at der utsöka något arf, och sedan han blifwit gift uti sista berörde stad, har han med sin hustru och barn kommit tilbaka til Calmar och infördt med sig wacker ägendom, den han dels i handels drifwande, dels i et wäl inrättadt stenhus, med mera nedlagt, och fastän han, Mett, under des faders wistande i Lybeck blifwit der å orten född, så har likwäl dess fader ei allenast förut warit swensk borgare, utan ock han blifwit i Calmar stad upfostrad, derstädes lärdt handelen, och, för 24 år sedan, der burskap wunnit, samt handel idkat; begärandes, det wille prästeståndet genom dess förklaring lemna borgareståndet i anledning af ofwannämde omständigheter, fria händer, at gifwa honom säte och stämma i ståndet.
Wid samma tilfälle ankom ifrån det lofl. borgareståndet et extractum protocolli af den 17 Decemb., hwaruti, i anseende til näst ofwanförmälte omständigheter, såwäl som det, at denne Mett under förl. 1738 års riksdag, såsom riksdagsman för Calmar stad, warit en ståndets ledamot, borgareståndet pröfwat skäligit, at han i förmågo af den laga fullmackt han erhållit af Calmar stad, nu til säte och stämma må intagas; recommenderandes denna sak til de öfriga respective stånden.
Prästeståndet acktade godt, at med dess yttrande häröfwer hafwa anstånd, til dess ridderskapet och adel. sig utlåtit, eftersom Hans Maij:ts nådiga remiss in originali följer då med.
8. Förelästes extract af protocollet hållit i riksens ständers expeditionsdeputation den 7 Jan. 1739, af innehåll at då föredragit blifwit riksens höglofl. ständers utlåtelser öfwer manufactur- och handelsdeputationens betänckande af den 16 Aprilis samma år, angående sättet til bem:te deputations wäljande nästkommande riksdag. Och som deraf befans, at samtel. riksens ständer bifallit, at handels- och manufacturdeputationen bör såsom en ibland de aldra angelägnaste strax i början af electorerne utwäljas, och i anseende til ärendernas beskaffenhet, som der förekomma, bestå af wissa deputerade af secrete utskottet samt commercieutskottet af cammar- och oeconomiedeputationen, jämwäl ock at utur alla respective stånden, såwida görligit är, dertil wäljas sådana personer, som om handels- och manufacturärender äga bästa kundskapen och äro för de samma wäl sinnade; altså war resolverat at sådant til rättelse för electorerne wid nästa riksdag kommer wid acterne at förwaras.
9. Likaledes uplästes höglofl. ridderskapets och adelens extractum protocolli, under detta dato, af innehåll, at ridderskapet och adelen finner nödigt til präste- och borgareståndets bepröfwande och bifall wänl. at hemställa, om icke den ledamot, som et secret utskott funnit skäligit at removera, sedermera uti något secret utskott ei bör få inträde. Hwarom ridderskapet och adel. redan hos sig öfwerenskommit.
Reverendiss. praeses yttrade sig, at han ei wiste här i ståndet sådan casum wara, hwarföre det ei eller lärer behöfwa någon öfwerläggning; utan afsändes til borgareståndet med påskrift, at detta i prästeståndet upläst blifwit.
Probsten mag. Serenius yttrade sig härwid: Jag har orsak at tro, detta wara utsedt på mig, derföre provocerar til hela högwördige ståndet, som sista riksdag närwarande war, om mit opförande icke war så stält, at jag ingen anledning gaf til det, som då wederfors, hwarom jag är så öfwertygad, at om samma casus, det jag icke önskar, skulle än en gång existera, wille jag då, på samma sätt, stå up för wår nuwarande talemans heder, som jag då i en god mening giorde för h:r arkibiskopen, och derföre hoppas, at så framt ridderskapet och adelen skulle ment mig dermed, högwördige ståndet då lärer nogsamt finna huru ganska wida min sak är afläg[s]en ifrån deras ändamål, och huru ganska eftertänckeligit det är, at sådana försök göras af et annat stånd uppå prästeståndets fullmyndighet öfwer sina egna ledamöter.
Biskopen h:r doctor Schröder sade, at ståndet wäl mins, huru han wid förra riksdagen, sedan probsten Serenius giordt i ståndet sin declaration, wardt af ståndet deputerad i den saken til h:r landtmarskalken, at göra föreställning, ang:de bem:te probst, at han måtte återkomma in i secrete utskottet, hwilket honom ock blef lofwadt, men efter riksdagen tå skred til slut, blef thet ei wärckstält.
10. Upwistes 2:ne fullmackter, en för probsten Forskåhl och den andre för lector Fortelius, at wara riksdagfullmäcktige, den förre å consistorii Borgoensis, den senare å Seminga contracts wägnar, hwilka fullmackter af wederbörande h:rr deputatis nu jämwäl genomsåges och wordo befundne at hafwa sin ricktighet.
Den 20 Decembris
1. Upl:s och justerades protocollet hållit den 19 hujus.
2. Reverendissimus praeses berättade at h:r landtmarskalcken, wid sidsta conferencen förmält, at extractum protocolli ifrån detta ståndet innehållande anmärckningar wid instruction för secrete utskottet, sedermera blifwit hos ridderskapet och adelen upläst och at bem:te stånd ei kunnat befatta sig dermed til någon widare ändring, sedan borgerskapet bifallit ridderskapets och adelens giorda påminnelser; då likwäl h:r praeses begärdt at samma extract skulle påskrifwas och ad acta läggas för posteriteten skull. Sielfwa instructionen för secrete utskottet har ock wid samma tilfälle blifwit justerad, samt utlofwat, at prästeståndet deraf skulle å nyo få et exemplar. Jämwäl har h:r landtmarskalken wid detta tilfälle begärdt, at prästeståndet wille hafwa ledamöterne til secrete utskottet färdiga, emedan det i dag lärer komma at sättja sig.
3. Wid protocollets justerande taltes widare ang:de votering uti rikswårdande mål i secrete utskottet, då biskopen h:r doctor Schröder förmente, at 17 § i riksdagsordningen icke just det innehåller, at sådane mål igenom pluralitet skola afslutas, och at fördenskul wid sådant tilfälle, wore godt at plena förklara samma § och gifwa rätta förståndet deraf.
Kyrckoherden mag. Törning hemstälte, om icke nu genom extractum protocolli af stånden kunde äskas, at wid rikswårdande angelägenheters afgörande i secrete utskottet, pluralitet ei af 2:ne utan af 3:ne stånd skulle fordras.
H:r doctor Melander befrucktade, at derigenom skulle göras för stort upstånd, och proponerade om icke hellre herrar ledamöterne af prästerskapet i utskottet kunde blifwa af sina committenter så instruerade, at ifrån secrete utskottet kunde komma et sådant extract.
Rever. praeses förmente, at när casus existerade i secrete utskottet, det då wore tids nog, at göra detta, af hwilken mening ock h:r probsten Anagrius war.
Kyrckoherden mag. Törning påminte ytterl:re, at när något rikets wälfärd rörande mål i secrete utskottet förekommer, som ledamöterne af prästeståndet ei finna sig uti, så borde de påminna, at de icke kunna det bifalla, innan de hördt ståndet huru det förstår lagen, eftersom 18 § i riksdagsordningen icke dicterar, at det blif:r slut efter 2:ne stånds pluralitet.
Probsten mag. Lenaeus befrucktade at om sådana quaestioner wid riksdagens begynnelse skulle företagas, så torde med riksdagen gå altför långt ut på tiden.
Äntel. stadnade det wid det som h:r praeses här ofwanföre projecterade, neml. at när casus existerar, det då är tids nog, at gifwa sådant til känna hos ståndet, dock allenast i gemen.
Härpå taltes om ledamöterne i secrete utskottet och utnämdes dertil efter wanligheten herrar praesules och consistoriorum fullmäcktige, neml.
1. Rever. praeses biskop d:r Eric Benzelius
2. Biskopen doctor Andr. Kalsenius
3. Biskopen doctor Hen. Benzelius
4. Biskopen doctor Herman Schröder
5. Superintend. doct. Jöran Wallin
6. Praeses consist. Stockh. d:r E. Alstrin
7. Theol. prof. doct. Eric Melander
8. Domprobst. doct. And. Rhyzelius
9. Domprobst. doct. Ol. Osander
10. Theol. lect. mag:r Paul Themptander
11. Probsten mag. Eric Lidius
12. Probsten h:r Johan Amnell
13. Probsten mag. Joh. Forskåhl
14. Probsten h:r Eberhard Dahlberg
15. Probsten mag. Christoph. Risell
16. Kyrckoherden mag. Abraham Bång
Hwilka såsom electores afträdde i sacristian at wälja de öfrige 10 secrete utskottets ledamöter, på det sättet som tilförne wanl. warit.
I medlertid upläste kyrckoherden Lidin dess memorial, hwaruti han gifwer wid handen, det han wid riksdagsordningens 18 §:s genomseende wäl finner, at der medgifwes, at sättet af wäljandet til secrete utskottets ledamöter wäl må ändras, men icke sielfwa actus eller wäljandet afskaffas; i afseende hwartil bem:te kyrckoherde, nu som tilförne, förklarar des missnöije öfwer den föromtalte praxi, at herrar electores utan votering uttagas, hwilka sedan wälja de öfrige ledamöterne.
Wid återkomsten befans af voteringen som af herra[r] electoribus skedt igenom sedlar, at följande bekommit pluraliteten at blifwa ledamöter i secrete utskottet, neml.
1. Phil. profess. mag. Petrus Ullén
2. Kyrckoherden doctor Laur. Arnell
3. Probsten mag. David Evensson
4. Kyrckoh. mag. Joh. Theod. Hellstadius
5. Probsten mag. Jacob Serenius
6. Probsten mag. Frid. Anagrius
7. Kyrckoherden mag:r Sam. Rogberg
8. Probsten mag. Carl. Gust. Werander
9. Kyrckoh. h:r Sven Fundan
10. Kyrckoherden mag. Eric Flur
Probsterne mag. Klint och Lenaeus förklarade sit missnöije deröfwer at professor Ullén blifwit ansedd at warda ledamot i secrete utskottet ehuru han hwarcken är pastor eller af stiftet, icke eller befullmäcktigad mer än af 6 pastorater, men deremot professor Winbom, som likwäl är theol. professor, consistorii ecclesiast. assessor, probst och kyrckoherde, samt befullmäcktigad af en hel division, blifwit förbigången, protesterandes på det högsta häremot, samt påståendes at professor Winbom måtte blifwa ledamot i secrete utskottet, men professor Ullén ingalunda intages, hälst det ännu icke är afgiordt, om han får blifwa ledamot i ståndet, då förenämde praepositi wille dermed wara nögda.
Kyrckoherden mag. Wiman med flere yrkade derpå, at herrar electores gådt ifrån förra wanligheten och skridit til votering, hwilket dock icke war deras committenters mening, jämwäl at Upsala stifts rättighet, som ordinairt underhåller 6 fullmäcktiga, icke blifwit wederbörl. bewakad, så at 3 derifrån likmätigt förra praxis, blifwit utnämde til ledamöter i secrete utskottet.
Probsten Klint lät föra til protocolls, at som så få af Upsala stift denna gången blifwit ledamöter i secrete utskottet, der det dock hafwer de fläste herredagsmän, så må wid en annan gång, stiftet ei så många riksdagsmän hålla; af samma mening war ock probsten Lenaeus.
Probsten Dahlberg yttrade ock sitt missnöije deröfwer at ifrån Götheborgs stift ei mer än en blifwit i secrete utskottet såsom ledamot antagen.
Härpå hördes professor Ullén, som war benägen at lemna sin votering til prof. Winbom, men bem:te professor lät föra til protocolls, at som det utaf voteringen synes, at wederbörande haft mindre förtroende til honom, än professor Ullén, så kunde han omöijel. åtaga sig at warda ledamot i secrete utskottet, dock sedermera, på rever. praesidis och fleres föreställning, begaf sig dertil; förut likwäl frågandes, om någon i ståndet hade det ringaste derwid at påminna, då samtel. förklarade sin mening wara, at han blifwer der ledamot.
Probsten mag. Fryxell påminte, hurusom det månde wara betänckeligit, at probsten mag. Serenius kommer in i secrete utskottet, i anseende til det, som sistl. riksdag med honom passerade, förmenandes det wara godt til widlyftighets undwikande, om någon i dess ställe antogos.
Probsten mag. Lenaeus yttrade sig: Hwad behöfs, at man irriterar de andre stånden med probstens Serenii antagande i s. utskottet, emedan det ändå lärer gå dertil, at han blif:r excluderad, warandes likt, at det nyl:n ifrån ridderskapet och adelen hit ankomne extractum protocolli syftade på honom.
4. Pastor Ramklou begärte genom notarien extractum protocolli, ang:de saken emellan honom och lector Fortelius, hwilket bewiljades, jämwäl extractum uti samma sak för probst. Forskåhl, efter dess begäran at öfwersända til consistorium i Borgo.
5. Borgmästaren ifrån Söderhamn h:r Wikegren anmälte ifrån borgareståndet flitig hälsning, med begäran at förnimma, om icke prästeståndet wille förena sig med borgareståndet, at ifrån prästeståndet blefwe 6 deputerade til expeditionsdeputation, berättandes at han äfwen anmält detta hos höglofl. riddersk. och adelen, men han fådt det swar, at allenast 6 derifrån til bem:te deputation komma at utnämnas. Bem:te borgmästare fick genom notarien det swar, at prästeståndet allenast täncker utnämna 3 ledamöter til denna deputationen.
6. Förelästes extract af riksens ständers expeditionsdeputations protocoll af den 15 Junii 1739 af innehåll, at emedan riksens ständer i anledning af secrete deputationens genom memorial af d. 14 Nov. 1738 giorda föreställning, för godt funnit och faststält, at secrete deputationen wid riksdagarne hädanefter ei må wara plicktig, at in pleno deputationis alla rådsprotocollerne så noga igenomläsa, som hittils skedt, utan at deputationen bör fördelas i twenne utskotter, som hwart och et igenomgår wissa rådsprotocoller, berörandes krigs- och civilärender, dock så, at the af hwart utskott giorda anmärckningar blifwa af hela deputationen skiärskodade och faststälte. Förthenskull sådant blifwit för riksens ständers secrete deputation, wid påföljande riksdagar til efterrättelse lemnadt.
7. Probsten mag. Lind anmälte, at han öfwer julhelgen täncker resa hem, hwartil gafs bifall.
8. Påminte rever. praeses, at notarien nu som wid förra riksdagar kommer at wara med i secrete utskottet, dock utan voto, lika som höglofl. ridderskapet och adelen och jämwäl borgareståndet, på samma sätt hafwa med sig sina secreterare, hwarwid ingen hade något at påminna.
9. Derpå aflade samtel:e herrar ledamöterne til secrete utskottet sin ed, den notarien för dem stafwade, kommande notarien tillika med de andre secreterarne at i secrete utskottet aflägga deras ed.
Derpå afträdde samtel. ledamöterne til secrete utskottets rum.
Den 22 Decembris
1. Uplästes och justerades större delen af protocollet hållit d. 20 hujus.
2. Förehades åter det lofl. borgareståndets extractum protocolli under den 17 Decemb., hwaruti handelsmannens ifrån Calmar Claes Henric Metts ansökning, at blifwa til säte och stämma i det lofl. borgareståndet intagen, bifalles, och jämwäl samma angelägenhet hos de andre stånden recommenderas, då prästeståndet tog de härwid warande omständigheter i öfwerwägande och i anseende til dem förklarade, at det icke eller hafwer något deremot, at ofwan förmälte handelsman Mett i det lofl. borgareståndet såsom ledamot intagen warder.
3. Utnämdes ledamöterne til följande deputationer, neml.:
l:mo Til urskilningsdeputationen
1. Kyrckoherd. doct. Laur. Arnell
2. Kyrckoherd. mag. Christian J. Törning
3. Probsten mag. Frid. Anagrius
hwilka äfwen blifwa ledamöter uti expeditionsdeputationen.
2:do Til secrete deputation
1. Biskopen doct. Herm. Schröder
2. Profess. mag. Petrus Ullén
3. Kyrckoherden mag. Christ. J. Törning
4. Probsten mag. Bothvid Livin
5. Kyrckoherden mag. Jonas Brag
6. Probsten mag. Georg Montelius
3:tio Til camar- och oeconom. deput:n
1. Biskopen doct. And. Kalsenius
2. Probsten mag. Canutus Lenaeus
3. Probsten mag. Ericus Klint
4. Probsten mag. Joh. Petrelius
5. Kyrckoherden h:r Lars Kempe
6. Probsten mag:r Carl Fr. Liungberg
7. Probsten mag. Joh. Lind
8. Probsten mag. Ambrosius Westring
9. Kyrckoherden h:r Magnus Gyllich
10. Lector mag. Gabr. Fortelius
11. Kyrckoh. h:r Dan. Ödman
12. Kyrckoh. mag. Olof Canutius
4. Kyrckoherden Lidin protesterade än widare emot walet til secrete utskottets ledamöterne, jämwäl emot procedere wid ledamöternas utnämnande til de andre deputationer[n]e, förklarande sig wilja skriftel. inlägga samma sin protest, samt at han för sit samwete skul, ei längre kunde riksdagen biwista, utan begärdte at få resa hem.
Den 30 Decembris
1. Upl.:s och justerades protocollet af den 22 Dec. samt den i protocollet af den 20 ejusdem återstående delen.
2. I anledning af 4 § uti protocollet af den 22 hujus, inlemnade kyrckoherden h:r Lidin den skrift, som han då yttrade sig wilja ingifwa.
3. Expedierades til borgareståndet det derifrån ankomna och af prästeståndet den 22 hujus bifallne extractum protocolli, angående handelsmannen Mett.
4. Utnämdes til justitiaedeputationen följande ledamöter:
1. Biskopen doct. Hen. Benzelius
2. Kyrckoh. mag. Joh. Wiman
3. Probsten h:r Jac. Scherping
4. Probsten mag. Joh. Gillnaeus
5. Kyrckoh. mag. Pet. Eckman
6. Kyrckoh. h:r Johan Lidin
5. I anledning theraf at rever. praeses berättade, det ännu någre deputationer komma at sättjas, och ibland dem en öf:r almänna beswären, tyckte åtskillige bem:te deputation såsom mindre nödig kunna inställas, emedan ändå större delen af the beswär, som ther ingifwas, komma til the andre deputationerne at remitteras, hwarom rever. praeses lofwade at hos h:r landtmarskalcken göra tienlig föreställning.
6. At hos Theras Kongl. Majesteter på ståndets wägnar aflägga thess underdåniga nyårsönskan blefwo jämte högwördige h:r praeses deputerade
1. Biskopen doct. Henric Benzelius
2. Biskopen doct. Herm. Schröder
3. Superintend. doct. Jöran Wallin
4. Dombprobsten doct. Ol. Osander
5. Probsten mag. Bothvid Livin
6. Lector mag:r Paul Themptander
7. Kyrckoherden h:r Olof Strand
8. Kyrckoh. h:r Matthias Ramzelius
9. Probsten mag:r Carl Gust. Werander
10. Kyrckoh. h:r Magnus Gyllich
11. Probsten h:r Eberhard Dahlberg
12. Kyrckoh. h:r Joh. Lidin
13. Kyrckoherden Ol. Canutius
7. Berättade rever. praeses at kyrckoherden ifrån Borgo stift mag. Ramklou hade begärdt at få tilbaka the af honom inlemnade fullmackter och documenter, och frågade förthenskull, om någon hade häremot något at påminna? Hwarwid probsten Forskåhl påminte, at som ibland samma skrifter woro et bref, som bem:te pastor utpracticerat ifrån consistorio i Borgå, och han jämwäl uti sit memorial insimulerat bem:te consistorium, så begärte han på thess wägnar, at thy behörig del theraf måtte lemnas. Til följe häraf bewiljades bem:te probst en afskrift af ofwanrörde bref och memorial, innan the til pastor Ramklou återställas.
Den 3 Januarii 1741
1. Önskade reverendissimus praeses at then Högste täcktes nådel:n uti thetta nya året och under thenna riksens ständers allmänna sammankomst wälsigna alla prästeståndets rådplägningar och göremål, at the måtte lända Gudi til ära, konungen och fäderneslandet til trogen tienst och önskelig wälgång, samt til hwars och en[s] nöije och wältrefnad. Och at ståndets h:rr ledamöter måtte under et så angelägit förehafwande niuta en god hälsa, och efter wäl förrättade ärender, få med hugnad skiljas åt, och resa hwar och en til sit igen.
2. Justerades protocollet af d. 30 Dec. nästl.
3. Til följe af de påminnelser som blifwit giorde om handelsmannen Almquist, och d